Spenattimbal med örtolja

Den här veckan dundrade förbi utan pardon och jag har nu gjort bokslut på de största projekten som jag har sysslat med under hösten. Nu planerar jag för att rulla i nedförsbacke fram tills årsslutet och gå all in på december och allt vad det innebär. Den här helgen är vi as we speak på landet för att plocka fram julpynt och fira första advent och jag riktigt längtar efter årets första glögg.
 
 
Sist vi var här uppe åt vi spenattimbaler till förrätt, en ljuvlig liten rätt som toppas med örtolja. Inget för märkvärdighetsministeriet kanske, men jag tycker verkligen om de här enkla små godbitarna. Receptet kommer från Bonniers Kokbok.
 
Spenattimbaler
4 portioner
 
400 g färsk bladspenat
1 msk smör att steka i
2 ägg
2 dl mellangrädde
salt, nymald svartpeppar
4 portionsformar som rymmer 1,5 dl
olja till formarna
olivolja blandat med finhackade, färska örter
 
Sätt ugnen på 150 grader. Rensa och skölj spenaten och låt den rinna av ordentligt. Fräs den i smör i några minuter tills den krympt ihop och dra sedan stekpannan från värmen. Vispa samman ägg och grädde och blanda med spenaten. Smaka av med salt och pepppar (och en gnutta cayennepeppar om du gillar det). Smörj formarna och födela sedan blandningen i dem. Ställ formarna i en större form och häll varmt vatten runtom så att de står i ett vattenbad. Grädda timbalerna i mitten av ugnen i 20-30 minuter tills de har stannat. Stjälp upp på en tallrik och servera med örtoljan.

Trattkantarellsoppa med portvin

I helgen firade vi Calles födelsedag lite i förväg och till förrätt åt vi en otroligt god trattkantarellsoppa med portvin. Efter den middagen har Clara fått dille på att äta trerätters, så i måndags gjorde vi det - igen - för att fira Calles födelsedag på riktigt. Hur som helst, receptet kommer från Per Morberg.
 
 
Vi använde färska trattkantareller och smakade av den med ganska mycket salt och nymald svartpeppar. Den är ganska mustig så det är inga stora portioner som behövs till förrätt!
 
Trattkantarellsoppa
4 portioner
 
8-10 dl trattkantareller
2 stora schalottenlökar
smör att steka i
0,5-1 dl portvin
5 dl grönsaksbuljong
3 dl vispgrädde
1 msk japansk tamarisoja
salt, nymald svartpeppar
 
Skala och hacka löken fint. Stek kantarellerna på hög värme i lite smör så att vätskan kokar bort. Lägg i en smörklick, tillsätt löken och fräs allt på hög värme tills löken är genomskinlig. Häll i portvin och rör runt. Tillsätt buljong, grädde och soja och rör igen. Koka upp soppan under omrörning, sänk värmen och låt sjuda i ungefär en kvart. Mixa soppan med en mixerstav och smak av med salt, nymald svartpeppar och eventuellt lite mer portvin.

Potatisvåfflor

Våfflor står högt i kurs hos oss, förutom hos Calle-våfflor-är-ingen-mat-Ljungblad. Tur att han inte läser här för jag är ganska säker på att han hade protesterat, men faktum är att han ofta tycker att han inte blir mätt. Tur då att jag har hittat lösningen på våra problem - potatisvåfflor. Helt klart mer mättande än den vanliga varianten. Och supergott! Som våffelraggmunkar, typ.
 
 
Vi toppar med gräddfil, lök och västerbottensost, någon har lax och en annan har bara hallonsylt. Recept från Tasteline.
 
Potatisvåfflor
4-6 portioner
 
75 g smör
250 g fast potatis
3,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 nypa salt
3,5 dl standardmjölk
 
Smält smöret och låt svalna något. Skala och finriv potatisen. Rör ihop mjöl, bakpulver och salt i en bunke. Tillsätt mjölk och vispa till en jämn smet. Rör i den rivna potatisen och det smälta smöret. Hetta upp våffeljärnet och grädda våfflorna i omgångar. Lägg på ett galler så håller de sig frasiga. 

Bakade tomater med burrata

September är sällan en höjdarmånad på mitt jobb eftersom vi är mitt inne i en lönerevision, och det här året är knappast ett undantag. Nåväl, det är helg och jag ska inte tänka på jobbet över huvud taget. Äta något gott ska vi däremot göra, och idag är planen att gå ner till Saigon i Nordstan och bunkra bao buns, gyozaplattor och nudlar av alla möjliga slag. Längtar redan.
 
 
För några helger sedan svängde vi ihop den här enkla men ack så goda lilla rätten till lunch utifrån den klassiska man tager vad man haver-principen. 
 
Bakade tomater med burrata
Sätt ugnen på 225 grader. Lägg ett gäng småtomater i en ungssäker form tillsammans med några skalade och krossade vitlöksklyftor och eventuellt några färska kryddor om du råkar ha det hemma. Ringla över olivolja och strö över havssalt och nymald svartpeppar. Låt gå i ugnen i ungefär en halvtimme, och rör runt lite bland tomaterna då och då. Låt burratan rinna av något, riv sedan isär med händerna och lägg på ett fat. Låt tomaterna svalna något och lägg sedan på fatet tillsammans med burratan. Ringla över extra olivolja (gärna en pepprig), havssalt och svartpeppar och skopa upp det hela med bröd.

Pan con Tomate

Tomater förbrukas i ohemula mängder i det här hushållet, extra mycket just nu eftersom det går att få tag på så fina svenska tomater. De som hinner bli mushy mosar vi ihop med olivolja, salt och nymald svartpeppar och serverar på bröd. 
 
 
Sist vi gjorde det här använde vi en överbliven källarfranska som vi skivade upp och körde i ugnen med lite olivolja på tills de var torra och frasiga. 
 
Pan con Tomate
4-ish portioner som snacks
 
4 solmogna, mellanstora tomater
1-2 msk fin olivolja
salt, nymald svartpeppar
torkade brödskivor enligt ovan (eller köp färdiga crostinis)
 
Finhacka tomaterna så att du har en ordentligt såsig röra. Jag hade en öppnad burk med San Marzanotomater i kylen som jag blandade ner också. Blanda i olivolja och smaka av med salt och peppar. 

Vit sparris med grapesås

Årets första utelunch på vår stensatta uteplats blev den här klassikern som Bibbi bjöd på första gången 2010. Vit sparris är ju något av det bästa jag vet, och gärna tillsammans med grapefrukt? Låter det märkligt? Ja, kanske. Haha.
 
 
Jag äter det rakt upp och ner som det är men Bibbi och Calle hade kallrökt lax till.
 
Vit sparris med grapefruktsås
2 portioner

4-6 vita sparris
1 blodgrapefrukt
2 äggulor
0,5 dl vispgrädde
salt & nymald svartpeppar
persilja

Skala sparrisen försiktigt och koka i rikligt med vatten och 1 tsk socker och en nypa salt tills de är mjuka, vilket borde ta ungefär 10-15 minuter beroende på tjocklek. Tvätta av grapefrukten och riv skalet och pressa ur saften. Blanda med äggulor i en skål som tål vattenbad. Låt såsen sjuda i vattenbadet under vispning tills den tjockar. Vispa till sist grädden och vänd ner i såsen. Häll såsen över sparrisen och strö över salt, nymald svartpeppar och persilja.

Friterad potatis, tryffelmajo och Gruyère

Vi firade nyårsafton på landet med J och J precis som vi brukar göra, och precis som vanligt fick vi till en bra blandning på maten. Några rätter kom från Mathias Dahlgrens kokbok Rutabaga, men mitt bidrag var en rätt som jag åt för några månader sedan på Mr P. Friterad och krossad potatis med tryffelmajonnäs, havssalt, färsk rosmarin och ett berg av riven Gruyère. Hello, little friend! 
 
 
Jag har inte haft något exakt recept utan gått på det jag kom ihåg från den (något dimmiga...) kvällen på Mr P, men oavsett om det är nära originalet eller inte vågar jag påstå att det här var löjigt gott.
 
Friterad potatis, tryffelmajo och Gruyère
Jag använde mandelpotatis, ungefär 3-4 relativt små potatisar per person. Koka potatisarna tills de är mjuka. Gör en majonnäs (eller köp färdig - Hellmans är god!) och smaksätt med tryffelsalt, alternativt några droppar tryffelolja. Värm oljan till 180 grader och fritera några potatisar åt gången tills de fått fin, gyllene färg. Låt rinna av på papper och krossa lätt och försiktigt med något tungt och platt. Lägg på tallrik, spritsa över majonnäs och riv över ett tjockt lager Gruyère. Strö över havssalt, färsk rosmarin och nymald svartpeppar.

Saltbakade päron

Fredag! Den här veckan har Sigge varit hemma med oss eftersom han har haft en envis hosta, så vi har skrotat omkring här hemma - vissa dagar i pyjamas fram till eftermiddagen - och haft det riktigt mysigt. Ute har regnet öst ner så vi har har tänt ljus, vilat mitt på dagen och legat som två kryss i vår stora soffa. Underbart.
 
 
Idag är han piggare så imorgon åker vi till landet för att fira Calles födelsedag lite i förväg. Sist vi var där lagade vi en förrätt på saltbakade päron och burrata efter ett recept på Martin Nordins fina kokbok Eld, rök, grönt och det var fasligt gott! Vi följde inte receptet till punkt och pricka utan körde lite på känn, därav receptskissen.
 
Saltbakade päron
2 portioner som förrätt
 
Sätt ugnen på 200 grader. Fyll en ugnssäker form med grovt salt, ungefär till hälften. Stoppa ner 2 små päron och fyll upp med salt så att de är (nästan) helt täckta. Stoppa ner 4 vitlöksklyftor och lite färska örter - vi använde timjan och rosmarin. Vi hade ingen bra form där päronen gick att få helt täckta med salt så vi satte lite folie över istället och det funkade fint. Baka i ugnen i ungefär 45 minuter, kanske 1 timme tills päronen är alldeles brunskrumpna och mjuka. Ta upp från formen och borsta av så att allt överflödigt salt försvinner. Lägg en boll burrata i en djup tallrik, klyfta päronet och lägg bredvid. Toppa med nymald svartpeppar, en pepprig olivolja och citronzest.

Burrata, nektariner svartpeppar

Det är varmt i Göteborg. Igår spenderade jag och Sigge nästan hela dagen i Vasaparken, först på den lilla lekplatsen och sen på en filt under ett träd. Vi åt sushi med en vän, vilade en stund och kollade spårvagnarna på Aschebergsgatan innan vi traskade hemåt igen. Hade det varit ett vanligt år hade stan varit fylld till bredden med handbollsspelande ungdomar eftersom Partille Cup brukar gå av stapeln just den här veckan, men istället är det ganska tyst och stilla. Ja, så tyst och stilla det nu blir i Göteborgs innerstad, vill säga.
 
 
På kvällen åt vi panzanella, drack rosévin och njöt av den lilla anrättningen på bilden ovan - burrata med nektariner, svartpeppar och en gräsig olivolja. Men HALLÅ vad gott! Linda hade med sig något liknande på vår senaste MBT och jag var såld vid första tuggan. För extra gojs kan du dra isär burratan och blanda med nekatinerna, och för en lite mer matig version kan du blanda ner rucola. Nä hörni, nu ska jag och Sigge gå ner till Saluhallen och handla ost och oliver. Hoppas att ni får en fin helg, eller kanske till och med semester? 

Svartrötter karamelliserade i messmör

Vi har lugna dagar på landet. Efter två dagars lite-av-allt-väder (tänk: solsken, moln, skurar, åska, vindstilla och orkan) har vi nu istället ösregn av typen som aldrig någonsin verkar ta slut. Vi håller oss med andra ord inne så jag och Vera håller as we speak på att förbereda kvällens middag. Gott ska det bli!
 
 
Förrätt blir det ingen men ska ni festa till det ikväll kan jag rekommendera de här enkla, messmörskaramelliserade svartrötterna. Galet goda. Receptet kommer från Tommy Myllymäkis grymma kokbok Grönsaker, Tillbehör & Garnityr.
 
Svartrot karamelliserad i messmör
4 portioner
 
8 svartrötter
4 timjankvistar
4 msk matolja
50 g messmör
salt
 
Skala svartrötterna noga och skölj dem väl. Råstek med timjankivstarna i oljan i en stekpanna på medelvärme i 5-10 minuter tills svartroten är gyllenbrun och börjar bli mjuk. Tillsätt messmör och rör ihop och stek några minuter tills såsen karamelliserats och lagt sig runt svartroten. Smaka av med salt och servera genast. 

Burrata med blodapelsin

Det var längesedan vi lagade något från Ottolenghis kokböcker, men för några helger sedan gjorde vi den här förrätten som jag har haft sparat i min läslista ungefär hur länge som helst. Burrata och korianderfrön verkar vara lite av en favorit hos Ottolenghi, för i somras åt vi den här varianten med hallon istället för blodapelsin. Otroligt fin, och kanske något otippad kombination i båda fallen!
 
 
Lavendeln ger en subtil, blommig ton men den tar inte över (sa jag även lugnande till Calle när vi skulle äta den här rätten eftersom han är av den fasta övertygelsen att allt med lavendel smakar tvål...)
 
Burrata med blodapelsin
4 portioner till förrätt
 
2 msk olivolja
1,5 tsk flytande honung
0,5 tsk torkad lavendel
0,5 vitlöksklyfta, liten och krossad
1 msk korianderfrön, rostade
2 blodapelsiner
440 g burrata (ungefär 4 bollar)
några basilikablad
havssalt, nymald svartpeppar
 
Lägg oljan i en kastrull tillsammans med honung, lavendel, vitlöksklyftan och en nypa salt på medelvärme tills det börjar bubbla lätt. Ta från plattan, rör runt ordentligt och låt kallna. Skala och filea apelsinerna och lägg på ett fat tillsammans med burratan. Blanda lavendeloljan med de rostade korianderfröna och häll den försiktigt på burratan. Garnera med basilika och strö över havssalt och svartpeppar.

Burrata med ugnsrostade tomater

Alltså, HUR spännande kan ett val bli? Jag står inte ut. Har spenderat dagen med att försöka göra allt annat än att ständigt kika på uppdateringar på Fivethirtyeight, men det har gått sådär. GULP. Sov två timmar i natt pga var så spännande så ska alldeles strax gå och lägga mig men först - ett recept på en riktig godbit som vi åt till förrätt när vi firade Calles 40-årsdag med middag på landet.
 
 
Vi åt det här på Bar la Lune och kopierade helt ogenerat rätten rakt av. Kombinationen av burratan med de ugnsrostade tomaterna, den salta tapenaden och det knapriga bovetet är magisk.
 
Burrata med ugnsrostade tomater
Lägg ett gäng småtomater på en plåt, ringla över olivolja och baka i 150 grader i typ 1 timme tills tomaterna blivit mjuka. Lägg en näve helt bovete i en ugnssäker form och blanda ner en skvätt olivolja och lite havssalt. Rosta tillsammans med tomaterna i ungefär 10 minuter tills de blivit knapriga. Lägg burratan på ett fat, lägg på en klick tapenade och tomaterna och strö över bovete. Ringla över en riktigt fin olivolja och strö på lite extra havssalt.

Burrata med korianderfrö och hallon

När vår kompis Johan fyllde 40 år för några veckor sedan firade vi honom med champagne, middag och ett gäng goda viner. Till förrätt åt vi en magisk burrata med hallon, rostade korianderfrön och mängder med riktigt fin olivolja. Märklig kombination? Ja, man kan tycka det, men så ofta när det gäller Ottolenghis recept blir man överraskad över hur vissa smakkombinationer liksom bara fungerar.
 
 
Använd en olivolja med hög kvalitet och gärna en som är lite gräsig och pepprig i smaken - det gör stor skillnad.
 
Burrata med hallon och korianderfrön
Låt burratan rinna av i ett durkslag och rosta korianderfrön i en torr stekpanna tills de fått lite färg och börjar dofta. Lägg burratan på en tallrik, strö över korianderfrön och en stor näve hallon. Ringla över olivolja och smula över lite flingsalt. Servera direkt.

Saltgurka, smetana & honung

Livet lunkar på, trots att världen är upp och ner men det som innan kändes mer avläset börjar krypa allt närmre. För mig som jobbar inom offentlig förvaltning är det skarpt läge och bråda dagar, men för många av våra vänner är det desto värre. Måtte det här bli bättre snart, för just nu längtar jag efter vardag. Nåväl, äta bör man osv och den här lilla rätten tipsade Johan och Johannah om efter att ha ätit den på Bar la Lune för ett tag sedan. Det här en tydligen en riktig 70-talsklassiker, som jag dock aldrig har hört talas om innan.
 
 
Jag använder pappas übergoda saltgurka men har ni inte en sådan burk i kylskåpet, då går det tyvärr inte att göra den här rätten. SKOJA BARA. Köp en burk då, det går ju bra det med.
 
Saltgurka, smetana & honung
Bred ut smetana på en tallrik. Skiva saltgurkan på längden och lägg på tallriken, avsluta med att ringla över flytande honung.

Skummig mandelpotatissoppa

Den här enkla mandelpotatissoppan åt vi som förrätt på nyår och den var fantastiskt fin i smaken. Jag tycker ju väldigt mycket om det där enkla utan allt för mycket krusiduller och den här soppan är precis så. Mandelpotatis är för övrigt en av mina favoritpotatisar och i soppa gör den sig perfekt. I originalreceptet toppas soppan även med ett pocherat ägg men vi skippade det eftersom det blev lite för matigt med tanke på att vi hade fyra andra rätter att orka äta upp den kvällen.
 
 
Receptet kommer från Arla och Klas Lindberg som var Årets Kock 2012. De krossade potatischipsen på toppen var för övrigt geniala - ger god textur tillsammans med löken och citronzesten.
 
Skummig mandelpotatissoppa
4 portioner 
 
200 g mandelpotatis
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
2 dl vitt vin
2 dl grönsaksbukjong
0,5 dl vispgrädde
salt, nymald svartpeppar
 
gräslök, rödlök
citronzest
krossade potatischips
(ev pocherat ägg)
 
Skala och skär potatis, lök och vitlök i bitar. Fräs i smör i en kastrull i några minuter och tillsätt sedan vin och buljong. Koka upp och låtkoka tills potatisen är mjuk. Tillsätt grädden och mixa soppan helt slät och skummig. Smaka av med salt och nymald svartpeppar. Häll soppan i tallrikar och toppa med fint hackad lök, citronzest och grovt krossade, salta potatischips (och kanske ett pocherat ägg då...)

Trattkantarellsoppa med sherry

Många runt omkring mig är sjuka. Typ alla. Snörvel hit, snor dit, host. Jag har (än så länge) seglat igenom det här havet av förkylningar utan några större krämpor - där, jag sa det - men alla vet ju att man aldrig yttrar något sådant ostraffat. Den här veckan ser jag fram emot mina två yogapass, oplanerade kvällar och min klipptid. Mitt korta (nåja, det var det i alla fall) hår har antagit skepnaden av en oformlig vansinnesperuk som jag väldigt gärna vill bli av med. 
 
 
Det är alltså väldigt mycket vardag den här veckan, vilket jag älskar. Vi brukar ofta resonera som så att livet blir väldigt mycket roligare om man tycker att vardagen är jäkligt bra. Det blir liksom så tråkigt att hela tiden längta efter helg och sedan ha ångest när den väl är över. Och vill man festa till det lite såhär en måndag - gör en trattkantarellsoppa med sherry för lite extra untz. 
 
Trattkantarellsoppa med sherry
2 portioner + matlåda
 
1 liter trattkantareller
1 liten gul lök, hackad
1 vitlöksklyfta, skivad
2 msk smör
1 msk vetemjöl
1 liter vatten
2 tärningar grönsaksbuljong
2 dl grädde (+ev mer att späda med)
salt, nymald svartpeppar
0,5-1 dl torr sherry
ev gräslök att toppa med
 
Stek lök och vitlök i smör i en stor gryta tillsammans med trattkantarellerna. Fräs tills all vätska koka bort. Sikta över mjöl och rör om så att det blandas ordentligt. Häll på vatten och 2 dl grädde. Smula ner buljonen och rör om. Låt småputtra i minst en kvart men gärna längre. Smaka av med sherry, salt och svartpeppar från kvarn. Vispa eventuellt ner mer grädde om du vill späda soppan lite. Garnera med fint hackad gräslök om du får feeling.

Tartar på tomat

Håll i hatten, här kommer ett recept på en tartar på tomat som vi lagade förra sommaren hemma hos Johan och Johannah. Tomatsäsongen har ju legat i träda under vintern och receptet föll i glömska, men nu kommer det ju snart svenska tomater igen. 
 
 
Enligt originalreceptet (som kommer från Mathias Dahlgrens fina kokbok Rutabaga) ska det vara en tomatsort som heter Oxhjärta men well, det är inget som finns i vår lokala affär om man säger så. Kör på vad som finns, men se till att det är väl moget.
 
Tartar på tomat
4 smakportioner
 
2 stora tomater (kanske 3-4 om du tar vanliga kvisttomater)
en nypa salt
1 tsk strösocker
1 avokado, skalad och urkärnad
4 msk finhackad silverlök
2 msk fint skuren salladslök
2 tsk finhackad grön chili
2 msk olivolja av det finare slaget
2 limefrukter, skalet
salt, nymald svartpeppar
 
(som tillbehör föreslås även rökig majonnäs och picklade senapsfrön)
 
Dag 1
Skär ett kryss i tomaten vid fästet där kvisten har suttit och dra sedan av skalet med en kniv. Skär resten av tomaten i små, fina bitar och lägg i en skål och salta och sockra lätt. Blanda och låt stå i en halvtimme. Häll tomatbitarna i en finmaskig sil och placera över en skål. Täck med plastfolie och låt rinna av i kylen över natten.
 
Dag 2
Forma tomatköttet till ett ägg med hjälp av en liten sked och lägg i en djup tallrik. Lägg resten av ingredienserna runtom. Ringla över olivolja, krydda med salt och peppar och raspa över limeskal. 

Blomkålssoppa med tryffelsalt

Vi är åter hemma efter en vår påskhelgsturné och det var ljuvligt att komma hem till lägenheten igen. Tyst, lugnt och hemma. Nu är det nya tag för imorgon ska jag jobba, och på kvällen har vi äntligen MBT igen. Hurra! De godaste middagarna har man helt klart med vårt lilla matbloggsgäng. Temat imorgon? Påsk!
 
 
För några veckor sedan gjorde jag en blomkålssoppa som jag verkligen tyckte om och som Calle och Clara verkligen inte tyckte om. Nåväl, lyssna på mitt omdöme i det här fallet för soppan var riktigt god. 
 
Blomkålssoppa med tryffelsalt
2 portioner + matlåda
 
2 schalottenlökar
500 g blomkål
100 g potatis
0,5 dl vitt vin
6 dl vatten
2 dl syrad grädde
1,5 msk grönsaksfond
1 dl riven parmesan
salt, nymald svartpeppar
tryffelsalt
 
Skala och skiva löken. Dela och skär blomkålen och potatisen i mindre bitar. Fräs allt i olja i några minuter. Tillsätt vinet och låt koka in i någon minut. Häll i vatten, grädde och fond. Koka i ungefär en kvart tills grönsakerna är mjuka och rör om då och då. Mixa soppan slät och passera om det behövs genom en nätsil. Tillsätt osten och rör tills den smält. Smaka av med salt och peppar och toppa med tryffelsalt. Vi hade även på lite smörstekta champinjoner och krasse.

Buffelmozzarella med blodgrape

Förra veckan hade vi MBT med tema ost och jag funderade länge på vad jag skulle bjuda på. Till sist var det kylskåpsrensandet som avgjorde det, för vi hade massor med buffelmozzarella i kylskåpet som behövde användas upp. Stackars oss (inte). 
 
 
Kombinationen buffelmozza och blodgrape hade jag aldrig kommit på själv men tack Strandvägen 1 och Maud Onnermark för inspirationen! Ljuvligt var det (och i sedvanlig ordning har jag ändrat lite i receptet).
 
Buffelmozzarella med grapefrukt
4 förrätts-portioner
 
4 bollar buffelmozzarella
2 blodgrape
40 g pinjenötter
1-2 msk honung
2 msk fin olivolja
1 näve basilikablad
 
bröd att servera till (vi hade focaccia)
 
Låt mozzabollarna rinna av i ett durkslag. Skär bort skalet från blodgrapen och skär ut hinnfria klyftor. Rosta pinjenötterna i en medelvarm panna - se till så att de inte bränns vid! Riv osten i mindre bitar och fördela på ett fat. Fördela grapefrukten över mozzan, strö över pinjenötter och ringla över honung och olivolja. Avsluta med basilikablad, nymald svartpeppar och lite flingsalt.

Sallad med päron och pecorino

Igår baxade jag in Clara, Sigge och deras två kusiner Melker och Madicken i bilen och körde till Skåne för att hälsa på mamma och pappa i några dagar. Mitt lilla crew skötte sig utmärkt under resan och nu inväntar vi resten av familjen som kommer imorgon eftersom vi ska ha kalas för mamma som fyllde år tidigare i veckan.
 
 
Jag ska snart kolla in Anne Lundberg och Paul Svensson på SVT men först - recept på den här Ottolenghisalladen med päron och pecorino som vi faktiskt åt för första gången på nyårsafton förra året. Så. Himla. God. Vi åt den som tillbehör till en ostbricka för några veckor sedan och den var exakt så god som jag kom ihåg den. Prova!
 
Sallad med päron och pecorino
2 portioner
 
3 msk citronjuice
1 msk sherryvinäger
1 stor fänkål, mandolinad
2 msk olivolja
1,5 tsk hel kummin
1 tsk lönnsirap
salt, nymald svartpeppar
10 g färsk dill
75 g rucolasallad
3 päron (gärna conference)
60 g pecorino, hyvlad
 
Blanda citronjuice och sherryvinäger i en stor skål. Blanda ner fänkålen och låt dra i några minuter och rör runt lite då och då. Blanda olja, kummin, lönnsirap, salt och nymald svartpeppar i en mindre skål och tillsätt citronen och sherryvinägern från den stora skålen. Blanda ner finhackad dill, rucolasallad, tunt skivade päron och hyvlad pecorino med fänkålen, häll över dressing och blanda lätt med händerna. Lägg upp på tallrikar och toppa med extra pecorino.

Tidigare inlägg
RSS 2.0