Svepet, del 2

Just nu styrs mitt liv (och mitt matintag!) av två små stenar och lite grus som råkar vara inneboende i min gallblåsa. Det är inte speciellt angenämt, kan jag meddela, eftersom gallsten är en såndär sak som många beskriver som den värsta smärtan de varit med om i sitt liv. Och jo, än så länge kan jag nog hålla med. Det är inte skönt. Tyvärr finns det i mitt fall inget logiskt samband mellan vad jag stoppar i mig och när jag får anfall för de kan komma lite när som helst, vilket gör att det är lite som rysk roulette när jag äter. Anfall? Inte anfall? Ingen vet säkert.  

 

 

Våra planer för helgen blev inte riktigt som vi tänkt oss men förhoppningsvis åker vi till Skåne en liten sväng imorgon och firar för-nyår och hälsar på Isbjörnen. Hoppas att ni får en fin helg!

Usch stackare som måste dras med detta. Finns det något som hjälper eller lindrar? Kommer de att försvinna av sig själv eller kommer du få någon behandling snart? Min pappa hade gallsten och de lyckades spränga stenarna med ultraljud. Min svärfar har också haft detta men i hans fall fick de köra operation. HOppas innerligen att du får en skön och trevlig helg utan smärta.
Kram!

Usch, trist att behöva få detta när du är gravid. Som om inte graviditetskrämpor är nog.

Hoppas på att du får njuta sista tiden nu innan bebisen kommer. =)
Kram

Oh no! Jag träffar dessa gravida och även nyförlösta titt som tätt på jobbet där hormornerna gör att gallstenarna ger sig till känna. Inget kul alls.

Usch & fy... Och att inte kunna påverka det en gnutta med kosten - hemskt!! Stor kram, vännen!