Årets första...

 
Igår var jag och Calle ute i skogen och hittade massor med kantareller Igår var jag och handlade och i grönsaksdisken såg jag ett gäng fina kantareller. Oj. Sådant kan man ju inte bara gå förbi, så jag köpte med mig ett gäng som vi gjorde kantarelltoast av. När det gäller kantareller är det bara en sak som gäller - steka, salta, på med grädde, steka lite till, steka på brödet, lägga kantareller på brödet och äta. Det finns liksom ingen anledning till att krångla till det. Hur gör ni? Krånglar? Kör på det enkla? Äter inte kantareller? (yeah, right...)

Iste med isberg

 
Behöver jag påminna om hur gott det är med iste? Jag har haft ett allvarligt beroende de senaste, erm, 20 åren och när jag är i USA går det helt överstyr och jag dricker iste till frukost, lunch och middag. Men hörni, de där färdiga varianterna kan ni glömma. De är sötade och fyllda med saker jag inte vill ha i mitt iste, så vad gör man då? Man gör det självklart helt själv. Det är ju inte heller direkt komplicerat:
 
Iste
Koka upp vatten, i med en tekula fylld med valfritt te (min favoritvariant just nu är grönt mangote men typ allt fungerar, förutom möjligtvis de rökiga tesorterna...) och låt det dra en stund. Häll upp i bringare, ställ kallt och vänta. Vänta lite till. Fyll ett glas med is, häll på iste och njut.

Lata dagar, enkla recept

 
Mårtenssons frågade efter snabba recept för lata dagar och det jag brukar göra när tiden är knapp är skapelsen på bilden ovan - en überenkel äggröra på rostat bröd, självklart serverad med (alldeles för stora mängder) citronskivor och eventuellt lite gurka. Knappast något för märkvärdighetsministeriet men det är gott, det går snabbt och man blir mätt. Win-win-win. Något som jag annars älskar att äta på sommaren är gazpacho, gärna med extra chili och en bit bröd till.
 
Rostad smörgås i all sin enkelhet
(Toast west coast)
en skiss...
 
1,5 dl kesella, 1%
0,5 (-ish) dl gräddfil
1 msk majonnäs
3 ägg (ta 4 om du är hungrig)
0,5 pkt fryst dill
1 liten rödlök
salt, nymald vitpeppar
 
citron, några skivor
rostat bröd, fullkornsversionen
 
Koka ägg (hårdkokta är att föredra...) och låt svalna. Blanda under tiden resten av ingredienserna till röran. Skala äggen och dela i små bitar, blanda i röran. Smaka av med salt och vitpeppar, ställ i kylen en liten stund. Servera röran på rostat bröd tillsammans med några skivor citron.

Food for cowboys (och alla andra)

 
Nä hörni, nu får det vara slut på reserapporten och dags för lite mat igen. Om det är något jag saknar när vi är ute och reser är det mitt kök, att kunna laga mat precis så som vi brukar och FILMJÖLK. Jag är knappast någon ta-seden-dit-vi-kommer-människa som nyfiket slänger mig över de lokala traditionerna när det gäller frukost för jag vill ha knäckebröd, filmjölk och gärna en kopp te så fort jag vaknar. Den här grejen som amerikaner har för sig med frukost som mer liknar lunch, det gillar jag inte alls. Det gör däremot Calle, som glatt äter chicken wings, pulled pork och gudvetvad till frukost. Hur som helst - ikväll lagade jag mat hemma (hurra!) och det blev något jag har velat göra länge, nämligen min kompis Stephanies bönchili. Stor wow-faktor på den här!
 
Chili med svarta bönor
(Black bean chili)
4 portioner
 
olivolja
2 gula lökar, finhackade
2 röda paprikor
2 stora vitlöksklyftor, rivna
2 tsk chilipulver
2 tsk torkad oregano
1,5 tsk spiskummin
chipotlepasta (jag tog ungefär 1 tsk)
0,5 tsk cayennepeppar
2 burkar svarta bönor
1 burk krossade tomater
 
gräddfil
hackad färsk koriander
riven ost, gärna stark 
 
Stek lök, paprika och vitlök tills löken är genomskinlig. Tillsätt chilipulver, oregano, chipotlepasta, spiskummin och cayennepeppar och rör runt ordentligt. Häll i bönorna och de krossade tomaterna. Låt puttra under lock tills chilin har tjocknat. Servera med råris, gräddfil, och riven ost (vi använde västerbottensost). Garnera med koriander.

Caffe Reggio

Cannoli - igen...
 
Vår sista dag hos Alex och Adam spenderades på Manhattan. Planen var att de skulle vara lediga, vi skulle gå på bio, handla mat till kvällens middag och kanske åka en snabb runda till the Met. Men, som så ofta när vi gör upp planer slutade dagen helt annorlunda - och knappast till det sämre. Vi hoppade av tunnelbanan vid Union Square och gick sedan ner mot Washington Square Park. I närheten ligger det nämligen ett litet café som påstår sig vara de första i USA som serverade cappuccino. Bra där! Mörkt, murrigt och fyllt med tavlor (och ett något sviktande tak...) men med enkel, rustik mat och såklart - en himmelsk cappuccino.
 
Espressomaskinen...!
 
Espressomaskinen (den gamla, gamla vill säga) är ett konstverk bara den. Stor, otymplig men ack så fint utsmyckad. Jag vill ha en. Och det hade säkert inte varit speciellt komplicerat för mig att fundera ut hur man egentligen gör en espresso i det där vidundret. Lätt som en plätt.
 
 
Caffe Reggio hittar du på 119 Macdougal St, i närheten av den finfina lilla parken Washington Square Park. Kolla in.

Giglio Feast

 
I söndags strosade vi runt kring Lorimer St på väg till kvällens middagsdestination när vi plötsligt ramlade över en italiensk gatufestival innehållandes skrangliga karuseller, glada människor och massor med små vagnar som sålde mat i mängder. Det visade sig vara The Giglio Feast, en festival som har anordnats i området sedan 1903, i början av de italienska immigranterna som strömmade till New York vid den tidpunkten. Jag antar att festivalen har genomgått samma förändring som området i sig för så vitt jag vet är inte friterade oreos* en italiensk delikatess. Haha.
 
 
Jag behövde inte gå långt för att ramla över min första cannoli och den var alldeles perfekt! Ordentligt krispig utanpå och mjuk kräm inuti, den här varianten med chokladbitar i. Jag vet inte om jag har sagt det innan, men jag är barnsligt förtjust i cannolis. Har någon av er smakat? Eller kanske till och med gjort själva? Berätta! Jag planerar att starta cannolifabrik i mitt kök så snart det bara går.
 
 
Kvällens konstigaste bekantskap? De *friterade oreokakorna. Jag och Calle stirrade i flera minuter på skylten innan vi ens fattade vad det var, för why on earth skulle man vilja fritera en oreokaka? Och framför allt, hur kommer man ens på idén? Vi var såklart tvugna att köpa en (allt för bloggen, ni vet...) och de var väl inte helt tokiga. Smakade mest som allt friterat gör och sjönk sedan ner i magen som en sten.
 
 
Jag är barnsligt förtjust i sådana här tillställningar, speciellt nu när jag är insnöad på Sopranos, italienska kokböcker och ungefär alla maffiafilmer som existerar. Det är då något speciellt med det där landet. Nej, nu ska jag kolla fotboll och hålla mig vaken några timmar till så jag hamnar i rätt dygnsrytm igen. Känns svårt redan nu.

Woodstock, NY

 
Vi kom precis hem efter en kort weekend i hippieland. En av våra vänner har köpt hus några timmar norrut i den lilla (men ack så kända) staden Woodstock. Ringer det några klockor? Helt rätt, det var här (eller rättare sagt lite utanför) festivalernas festival hölls sommaren 1969.
 
Happy campers.
 
Jag skulle så gärna vilja visa bilder på allt gott vi åt men det hann bli alldeles kolsvart ute innan jag ens hade en tanke på att ta upp kameran. Bäst av allt på hela kvällen var (förutom den fantastiska brasan) våra fantastiska s'mores (en grillad marshmallow ihoptryckt mellan två kex). Real Americana, som Adam sa. 

Plockmatsmeckat



Tropikvarmen har bestamt sig for att stanna, och vi fortsatter i samma stil som innan - plockmat. Det ar kallt, enkelt och kraver ingen tid framfor spisen (naja, om vi bortser fran majsen som vi kokade). Perfekt. Capresehamburgarna som Adam gjorde var sa fina och goda i all sin enkelhet och det ar da nagot speciellt med den heliga treenigheten mozzarella, tomat och basilika.
 
 
De dar fikonen som Alex och Adam kopte med sig fran sin roadtrip till Hamptons - wow. Jag har i arlighetens namn aldrig fattan grejen med fikon, men efter den har religiosa fikonupplevelsen ar jag fralst. Alldeles sota och sa perfekta till den stinkigaste av alla stinkiga ostar vi kopt.
 

Min nya grej ar ra blomkal som jag dippar i ranchdressing. Den dar dressingen ater jag for ovrigt nastan med sked nar jag far chansen (har finns den ju pa menyn precis overallt!) men i Sverige har jag aldrig hittat nagon bra variant. Den har gangen ar det jag som packar vaskan full innan vi aker hem. Eller ber om ett bra recept.
 
 
Men alltsa, majsen har. Direktimporterad fran valfritt majsfalt en times bilfard utanfor stan. Jag har aldrig smakat sa krispig majs, nagonsin. Att ata majskolv ar for ovrigt en sadan sak som jag ofta glommer bort, trots att jag tycker att det ar sa otroligt gott. Den har majsen at vi precis som den var, utan vare sig salt eller smor. Majsbrodet sprang jag forbi pa Whole Foods och i en heat-of-the-moment rakade det slinka ner i var vagn. Hoppsan. Jag har ett helt gang majsbrodsrecept hemma som jag ska prova sa fort vi ar tillbaka i Sverige igen. Langtar redan.

No sleep till Brooklyn

 
Ok, dags för en ordentlig rapport från staden som aldrig sover. Innan jag kom hit för första gången trodde jag för övrigt att det var en myt (det måste väl bli tyst någon gång?!) men nej, det är det inte. Delis som är öppna dygnet runt, taxibilar, människor överallt, McDonalds, tunnelbana, flygplan, lastbilar. På samma sätt med helger vs vardagar, det är ingen skillnad. De flesta som bor runt våra vänner är konstnärer, musiker och illustratörer som alla arbetar mot gallerier, konstutställningar och vernissager. Väldigt exotiskt för mig som kommer från filmjölk, fasta rutiner och ordning och reda, pengar på fredag.
 
 
Med världens längsta utläggning bakom oss kan jag säga såhär: det är varmt. Jag vet inte om det är varmare än vanligt eller om det är jag som är ovan men igår, när temperaturen kröp upp till 38 grader, då var det jobbigt. Det enda som går ner i matväg är kalla saker. Igår slog vi på stort och åkte till Whole Foods och handlade och hem kom vi med burrata, tomater, ost, öl, majsbröd, blomkål, tortillachips och en stor burk salsa. Alex och Adam hade köpt majs, fikon och småtomater på väg hem från Hamptons (och vilken MAJS sedan, herregud) och allt det här (och två flaskor kallt, kallt vitt vin) blev precis en sådan middag som man orkar med i den här storstads-tropikvärmen.
 


Igår svängde vi förbi matmarknaden på Union Square och jag hittade, till min stora lycka, pretzels. Inte de stora som är mjuka inuti utan de små, hårda. Jag äter mina med stark senap och lite riven pepparrot om det finns att tillgå. Osannolikt gott. I förrgår firade vi vår första bröllopsdag (TACK för alla gratulationer!) och på kvällen åt vi middag på  en restaurang i närheten som heter Gwynnett St. Jag hade inga speciella förhoppningar men gick därifrån och konstaterade att jag nog har ätit den bästa middagen i mitt liv so far. Mer om det längre fram. Hoppas allt är bra med er hemma och att solen skiner, nu ska jag väcka de andra och se till att vi kommer iväg på dagens utflykt till en stor filt i Central Park.


14th

 
For ett ar sedan gifte vi oss i Brooklyn Bridge Park och det ska vi saklart fira! Ikvall tar vi med Alex och Adam ut pa middag och om vi orkar (har ar varmt!) ska vi ha picknick innan dess. Annars? Vi ater mat mest hela tiden (har atit varldens godaste ginger bread med salt smor pa Dear Bushwick) och sitter pa taket och filosoferar. Life's peachy. 

Hemester

 
Nu tar vi paus från flytt, uppackning och målning och åker till Brooklyn ett tag. Vi ska fira bröllopsdag, åka en sväng upstate och kanske ta ett dopp (eller två) i havet. Bloggen hänger med som vanligt och på instagram (@matrepubliken) får ni the inside scoop om vad #flamingofredag egentligen betyder för amerikaner. Stay tuned.

Sommarsallad

 
Den här salladen åt vi på midsommar, och den ursprungliga varianten kommer från Calles mamma. På midsommar ville vi ha den lite mer matig och tillsatte både det ena och det andra tills den blev såhär:
 
Sommarsallad med nypotatis
(Summer salad with new potatoes and roasted cauliflower)
4 portioner
 
20 lagom små nypotatisar
1 blomkålshuvud, delat i lika stora bitar som potatisen
1 paket babyspenat
1 gäng ugnsrostade tomater
1 burk pesto (den ekologiska från Kung Markatta är min favorit)
1 burk kronärtskockshjärtan
1 knippe sparris
1 knippe rädisor
1 burk bönor av valfri sort (vi hade stora vita)
salt, nymald svartpeppar
olivolja
 
Gör först av allt tomaterna (kolla in receptet här). När de är klara, ställ åt sidan tills resten av salladen är klar. Sätt ugnen på 225°. Skrubba potatisarna och lägg på en bakplåtspappersklädd plåt. Skär blomkålshuvudet i mindre bitar och blanda med potatisen. Skvätt över olivolja, salt och peppar och grilla i ugnen i ungefär 30-40 minuter. Stek sparrisen lätt i stekpanna. Dela kronärtskockan och rädisorna i mindre bitar och lägg i en stor salladsskål tillsammans med babyspenaten och sparrisen. Blanda i bönor, pesto, potatisen och bomkålen. Lägg slutligen på tomaterna och låt salladen stå till sig lite innan servering.

Polkabetor

 
Lördag, solen skiner och jag packar upp i vårt nya kök. Senare idag ska vi måla och sen, äntligen, kan vi börja ställa alla saker på plats i de andra rummen också. Ikväll blir det eventuell premiärmiddag (om jag lyckas hitta besticken innan dess...) och då ska vi äta något av det bästa jag vet - polkabetor. Det enkla är det bästa:
 
Polkabetor, helt enkelt
Skala betorna, skiva tunt och lägg på ett stort fat. Ringla över en fin olivolja, strö över havssalt och nymald svartpeppar.

Tabbouleh

 
Varma sommardagar (hoho, vart är ni?) är den här salladen min stora favorit. Om en sallad kan vara läskande så är den här det, helt klart. Det finns säkert biljontals varianter på tabbouleh (Victoria, har du kanske ett recept att bjuda på?) men sist körde vi all in och blandade i lite allt möjligt. Fungerade fint det med!
 
Tabbouleh (-ish)
4 portioner
 
2 dl bulgur
5 dl slätbladig persilja
1 (stor!) kruka mynta
1 burk kronärtskockshjärtan
1 bunte salladslök
1 bunte grön sparris
1 liten röd chili
1 ask romanticatomater, finhackade
0,5 dl pressad citron
salt, nymald svartpeppar
olivolja
 
Koka bulgur enligt anvisning på paketet. Finhacka persilja, chili, mynta och tomater och lägg i en stor skål. Dela kronärtskockorna i mindre bitar och blanda med resten av salladen. Stek sparrisen lätt (krispig sparris är den bästa!) och låt svalna innan du blandar i. Salta och peppra, pressa över citron, häll över lite olivolja och blanda allt ordentligt.

Sommartårtan

 
Den bästa sommartårtan åt vi på midsommar och förutom att vara hiskeligt söt (i dubbel bemärkelse) är den löjligt enkel att göra. Ni förstår, jag är ingen sådan människa som gör egna marängbottnar bara för att jag tycker det är kul (med undantag för den här) eftersom bakning kräver att man är noggrann och följer recept, och som ni alla vet är inte det min, eh, starka sida. Alltså: färdiga marängbottnar fungerar finfint till den här tårtan. Receptet på jordgubbscurden hittade jag här.
 
Marängtårta med jordgubbs- och basilikacurd
10 bitar ungefär
 
1 paket färdiga marängbottnar
grädde, den tjockaste varianten
färska bär till garnering
 
150 gram jordgubbar
1 tsk citronzest
3 msk pressad citron
0,5 dl + 1 dl strösocker
1,5 tsk hackad basilika
3 äggulor
100 g smör (i tärningar)
 
Skiva jordgubbarna och koka dem tillsammans med zest, saft, basilika och 0,5 dl socker i fem minuter. Låt svalna och mixa slät. Vispa äggulor och resten av sockret tills det är poröst. Rör ner det i jordgubbspurén och värm smeten på svag värme till strax under kokpunkten tills den har tjockat något. Ta bort kastrullen från värmen och rör i smöret, lite i taget. Häll upp på burk (rengör den väl innan!) och låt curden svalna i kylen.
 
Bred på jordgubbscurden på marängbottnen (ett tjockt lager). Lägg på maränglocket, vispa grädde och bred ut på toppen. Garnera med bär och ät direkt. Marängtårtor har en tendens att bli väldigt sega om de får stå för länge  så det är lika bra att äta upp allt på en gång...

Renoveringsrepubliken

Vi börjar se ljuset i tunneln och har vi tur (håll tummarna!) kan vi flytta in i vår nya lägenhet den här veckan. Om jag längtar? Nej, inte all... Jo, det gör jag. Massor, faktiskt. Pass opp, här kommer en bildkavalkad deluxe:
 
 
(Dans-) golvet är slipat och oljat och ligger just nu gömt under ett lager av skyddande papp.
 
 
Att renovera, alltså. Vilken resa det är! Och snart är den slut - i alla fall för den här gången. Hoppas allt är bra med er annars, jag har semester och skrotar mest omkring här hemma och väntar på att vädret ska bli sådär varmt och soligt igen. Kom igen nu, vädergudarna, jag vet att ni kan! 

RSS 2.0