I lördags åt vi en alldeles genial grej innan maten. Jag tycker nämligen det är lätt att fastna i crostini-med-tapenade-träsket, och just därför var det så fint att någon (tror det var Manne - evig ära och heder till honom) kom på idén att blanda till lite örtsmör. Det anslutande sällskapet hade nämligen med sig ett stenungsbakad finbröd, och det där brödet och det där smöret tillsammans - well, det var succé.



Det är alltså inte svårare än att blanda någon finhackad krydda (tror att minna använde sig av färsk oregano) med smör, havssalt och peppar. variationsmöjligheterna är ju dessutom oändliga. Tummen upp för det.

Om ni inte har fått nog av rabarber ännu (precis som om man kan få nog av rabarber, hoho) så har jag ett toppenrecept till er!



För några veckor sedan gjorde vi nämligen rabarbersorbet, och jag kan lova er - utan att överdriva - att det här är något av det godaste jag har smakat i glassväg. Receptet kommer från Ica.

Rabarbersorbet

300 g rabarber
2 dl socker
1 dl vatten
2 äggvitor

Skölj rabarbern och skär den i mindre bitar. Koka i vatten och socker tills den är mjuk, vilket borde ta ungefär 10 minuter. Mixa rabarbern slät i mixer (eller med mixerstav om ni har en sådan) och låt kallna. Vispa äggvitorna till ett fast skum och vänd ner i rabarbern. Frys smeten i glassmaskin och ställ sedan in i frysen i några timmar.

Jag fick en fråga om jag skulle kunna slänga ihop en liten Parisguide. Självklart kan jag det! Innan vi åkte fick jag fick nämligen lite insidertips från min franska kompis Stef, och dessutom ramlade vi över en hel del förträffliga platser/matbutiker/picknickplatser på plats.



Calles favorit med ägg och skinka.

Först och främst: i Paris det är lag på att man börjar dagen med crèpes. Jag vägrar personligen att göra croissant-och-kaffe-grejen till frukost, och då passar ju crèpes väldigt bra. Crèpes kan man köpa på nästan varje café där det finns petit dejeuner (frukost). Istället för svart kaffe tycker jag om att dricka lait chaud (varm mjölk).



Macarons. Man kan inte åka till Paris utan att äta macarons. Bästa stället i stan är (enligt säkra källor) Ladurée. Billigt är det knappast, men ack vad det är värt det. Lakritsmacaronsen är helt klart bäst, tätt följt av cassis. Kolla in ladurées hemsida för närmsta butik.



Sedan jag fick höra att det finns en underjordisk sjö under Opéra Garnier har jag velat gå dit. När jag dessutom fick reda på att fantomen bor där blev jag eld och lågor. Tyvärr hittade jag varken sjö eller fantom, men om ni har en faiblesse för översvulstig arkitektur och konst (där finns en takmålning av Chagall, bland annat) tycker jag att ni ska gå dit. Nu var det dock inte operan i sig som jag skulle tipsa om, utan caféet som ligger bredvid. Café de la paix är ett av Paris äldsta (och förnämsta) caféer. Det är knappast billigt, men det är definitivt värt att betala lite mer för ett glas vin när utsikten är så förträfflig som Opéra Garnier.



Marché Mouffetard ramlade vi över när vi var på jakt efter picknickmat och oj, vilken lyckoträff. Här finns mängder med olika mataffärer - ostron, ost, vin, bröd, grönsaker. precis allt. Vi köpte med oss mängder med olika ostar, fina små tomater, körsbär och nektariner, rödvin och en stor baguette. Marché Mouffetard ligger i Quartier Latin, inte allt för långt ifrån Seine, och där hittade vi en...



...utmärkt picknickplats. Gå förbi notre dame och kila ner till promenaden som går längst med Seine. Då har ni förhoppningsvis den här utsikten - baksidan på kyrkan. Det verkar vara ett populärt tillhåll för Pariskidsen för vi var knappast ensamma om att sitta där.



Längst uppe på Montmartre ligger Sacre-coeur, den stora vita kyrkan man ofta ser på vykort. Montmartre i sig är ju numera mest känt för att Amélie bodde där (i filmen, ni vet) och har ni vägarna förbi kan ni svänga in på caféet hon jobbade på. Vill ni inte det kan ni fortsätta upp till kyrkan och ha picknick på en av gräsplättarna framför. Väldigt turistigt, men har ni inte varit där innan tycker jag det är värt ett besök. (Förresten, Rue des abbesses som ligger lite nedanför kyrkan har några bra ost- och vinaffärer om ni ska bunkra picknickmat.)



Min kompis Stef hade alltså några tips, och tyvärr hann vi inte besöka alla. Först på listan var Le loire dans la thière som du kan läsa om här. L'arbe a cannelle på 57 Passage des panoramas är en typisk fransk bisto där vi åt en fin sallad till lunch. Tummen upp för att de utan problem fixade vegetarisk mat till mig. Ett annat tips var Chez Félicie på 174 Avenue  du maine. Dit hann vi aldrig gå, tyvärr.



Sist men inte minst - kolla in spotted by locals. De senaste gångerna vi har varit i stortstäder har vi använt oss av den sidan och den är väldigt bra. Har ni andra några tips på bra Parisguider? Lämna en kommentar!

Jag är i Skåne på blixtvisit, för igår kom nämligen lill-isbjörnen hem till mamma och pappa. Det har varit ganska mycket kel sedan dess...





Nu ska jag fortsätta det kämpiga arbetet med att mysa mig igenom precis hela dagen. It's a tough job but somebody gotta do it, som man brukar säga. Vi hörs senare, kära vänner! Hej sålänge!

Vi äter inte bara löksoppa i det här hemmet, även om man kan tro det. För några veckor sedan slog vi på stort och åt potatis- och purjolökssoppa till middag och det blev en riktig tiopoängare!



Det här är dock en mäktig historia så jag kan tänka mig att den även passar utmärkt som förrätt i lite mindre portioner.

Potatis- och purjolökssoppa
2 portioner

4 potatisar
1 liten purjolök
0,5 l vatten
1,5 dl crème fraiche
smör att steka i
salt & nymald svartpeppar
ungefär 1 näve torkad dragon
parmesan

Skala potatisen och skär i mindre bitar och strimla purjolöken tunt. Häll allt i en stekpanna och stek i smör i några minuter. Tillsätt vatten och låt allt koka under lock på svag värme tills potatisen är mjuk. Mixa soppan slät och blanda i crème fraichen. Krydda med torkad dragon, salt och peppar tills den smakar så som du vill ha den. Späd soppan med mjölk om den är för tjock. Hyvla över parmesan precis innan servering.

Jag har ju helt glömt att visa er den fina senapsbutiken vi hittade i Paris! Bredvid den stora kyrkan La Madeleine i Paris operadistrikt hittade vi en pytteliten butik som var fylld till bredden med senap. Hur coolt är inte det?! För mig och Calle som är senapomaner var det ett ypperligt tillfälle att köpa med oss några olika sorter hem.




Vid disken hade de stora pumpar med tre olika soters senap. Vi köpte varianten med vitvin med oss hem, och enligt säkra källor (Calle) så är den riktigt god. Förutom vitvinsvarianten köpte vi även med oss två burkar med originalsenapen (en till oss och en till pappa som även han har en släng av senapsmani) och en med dragonsmak.



Den lilla senapsbutiken hittar ni på Place de la Madeleine, nummer 6. Här kan ni läsa mer om Maille, och här hittar ni företagets hemsida. 

När jag pluggade var en varm macka med getost, honung och pinjenötter lite av ett stående inslag hos mig. Jag äter det tyvärr inte så ofta längre trots att det är så otroligt gott. Får bli ändring på det.



Getosttoast är ju också en fantastisk förrätt - dessutom enklast i världen att slänga ihop! Har du inte pinjenötter är det lika gott med valnötter.

Getosttoast
Sätt ugnen på 200°. Skär tjocka skivor av något gott bröd. Smöra lätt, lägg på en tjock skiva getost och toppa med rostade pinjenötter och honung. Grädda i ugnen i 10-12 minuter tills osten smält och fått fin färg. Servera toasten med rucolasallad och balsamicovinäger.

Dagen innan vi åkte till Paris hade vi torsdagsmiddag och efter önskemål från Johan åt vi löksoppa till varmrätt. Jag är ju inte svår att övertala när det gäller löksoppa, speciellt inte när den är toppad med surdegsbröd och gruyère! Receptet är signerat Leif Mannerström.



Har du inte gruyère hemma kan du såklart toppa soppan med annan, vällagrad ost som ger bra med smak.

Mannerströms löksoppa
2-3 portioner som förrätt

4 tunt skivade lökar
2 tunt skivade vitlöksklyftor
1 liter hönsbuljong
2 dl torrt vitt vin
2 msk smör
2 msk olivolja
salt & peppar
en nypa socker
timjan
100 g gruyère
några skivor surdegsbröd, rostat

Sätt ugnen på 200 grader. Bryn lök och vitlök (i en stekpanna) i smör och olivolja tills den blir gyllenbrun. Krydda med timjan och en nypa socker och häll på vitt vin och hönsbuljong. Krydda med mycket nymald svartpeppar. häll över i en kastrull och låt sjuda i 10-15 minuter. Smaka av med lite salt och ev lite mer vin. Skär tjocka skivor av brödet och rosta. Häll upp soppan i skålar och lägg på en skiva bröd i varje skål. Riv över rikligt med gruyèreost och gratinera soppan i ca 10 minuter tills osten smält och fått fin gyllengul färg. Garnera med en kvist timjan.

Precis som många andra är jag helt galen i att plocka på mig receptfoldrar som jag hittar i affären. När jag och mamma handlade i fredags hittade jag en ny från Zeta - hurra! - och i den hittade jag ett helt gäng nya recept att prova.



Det här bland annat - stekt sparris med balsamvinäger och parmesan. Vi åt det till lunch, men jag skulle säga att det passar utmärkt även som förrätt eller tillbehör.

Sparris med balsamvinäger & parmesan
2-3 portioner

1 knippe grön sparris
olivolja att steka i
2 msk balsamvinäger
3 msk olivolja
havssalt & nymald svartpeppar
hyvlad parmesanost

Bryt bort den nedersta delen på sparrisstjälkarna. Stek på hög värme i lite olivolja i några minuter tills sparrisen har fått färg. Krydda med salt och peppar. Blanda olivolja och balsamvinäger. Lägg sparrisen på ett fat, ringla över dressingen och hyvla över parmesanost.

Paris, alltså. Vilken stad. Trots att jag har varit där x antal gånger innan lyckades jag kryssa av några nya grejer på detta-måste-vi-se-listan den här gången. Picknick vid Seine-kanten, till exempel. Det kan ha varit en av de finaste kvällarna (än så länge) det här året. Stinkande ostar, gott rödvin, små söta tomater och världens finaste vänner. Det behövs inte mycket mer än så för att göra mig glad.




Tomaterna då? Gissa. Röda, små, söta och alldeles, alldeles underbara. Som gjorda för picknick! 




Självklart åt vi macarons. Perfekt efterrätt när man sitter uppe på Montmartre och picknickar. Favoriten är sedan innan lakrits och cassis.



Högst upp på listan över topp-tio-att-äta-i-Paris hamnar löksoppan. Minst en om dagen rekommenderas, gärna med ett glas gott vin till.




Sparris större än mina armar hittar man i varje hörna, finfina kronärtskockor likaså. Det är alltså knappast brist på fina råvaror i Paris. Nästa gång vi är i stan har jag bestämt att vi ska hyra lägenhet så att vi kan laga lite mat hemma.



Men, bäst av allt - osten. det finns så många goda ostar i denna stad att man blir alldeles ostig. Hård ost, mjuk ost, grön ost, blå ost... ojojoj. Osthuvudstaden nummer ett, det är helt klart sant.

...I really do. Det snurrar runt i huvudet efter att ha skiftat mellan franska, svenska och engelska hela dagen. Men alltså, vi har det så himla fint här! Vi har besökt Notre Dame, en av mina favoritkyrkor all time.





Vi har varit i Pantheon och kollat in Focaults pendel. Så coolt!



Det som är det bästa med Paris är såklart att våra fina vänner från NYC är på besök. Här är jag och Alexandra i en annan kyrka - Saint-Chapelle. Fönsterna som skymtar i bakgrunden är helt otroliga.



Solnedgången avnjöts vid Seines strandkant. Rödvin, ostar, färsk frukt och tomater och en baguette modell större gjorde det hela till en finfin picknick. Nu ska jag väcka Calle, idag väntar nämligen (bland annat) besök på operan och picknick i Montmartre.

Det här receptet har jag skrivit om en gång innan men eftersom det är lag på att man får skriva om bra recept (minst) två gånger är det dags igen. Jag tror nämligen att det är alldeles för många av er som har missat det här receptet (signerat Marcus Aujalay) och så kan vi inte ha det.



Calle äter gärna någon sorts lufttorkad skinka till och jag smörsteker gärna rotselleriskivor som jag kryddar med salt och nymald svartpeppar.

Risoni med getost och gremolata
4 portioner

2 finhackade schalottenlökar
8 dl hönsbuljong/grönsaksbuljong
(fick en kommentar ang. buljongen. i originalreceptet står det hönsbuljong, men med som med allt annat går det självklart att byta ut hönsbuljongen mot grönsakbuljong istället.) 
4 dl risoni (risformad pasta)
100 g chèvre
salt & peppar

1 knippe bladpersilja
1 dl olivolja
2 msk rivet citronskal
2 vitlöksklyftor
salt & peppar

Blanda alla ingredienser till gremolatan och låt den stå. Stek schalottenlök i 1 msk smör utan att den får färg. Tillsätt sedan risonin och hälften av hönsbuljongen. Koka sakta under ständig omrörning, precis som en risotto. Späd med mer hönsbuljongen efter hand - se bara till att pastan inte blir överkokt. Blanda i lite smör och smaka av med salt och peppar, och lägg slutligen i getost och rör om försiktigt. (det bästa är när det finns getostbitar kvar som inte har smält ordentligt). Lägg upp på en tallrik och garnera med gremolatan. Servera direkt.

Jag säger som jag brukar: ny vecka, nya tag! Solen skiner, himlen är blå och på fredag åker vi till Paris. Livet kunde vara sämre.



För några veckor sedan bjöd vi på någon sorts tomatbakelse till förrätt, och kombinationen av frasig smördeg och sötsyrliga tomater var en riktig höjdare! Receptet kommer från Allt om mat.

Tomatbakelse
4 portioner

1 st smördeg (jag köpte färdig)
philadelphiaost eller crème fraiche
200 g romanticatomater
några basilikablad
havssalt & nymald svartpeppar
olivolja
balsamicocrème

Sätt ugnen på 225 grader. Rulla ut smördegen på plåten och skär ut 8 runda bitar (jag använde ett ganska litet glas men gör i den storlek som passar dig bäst - om ni är hungriga kan det vara en bra idé att göra rundlarna lite större). Bred på philadelphiaost eller crème fraiche (ett ganska tjockt lager!) och strö över nymald svartpeppar och lite salt. Skiva romanticatomaterna, ringla över olivolja och grädda i ugnen ca 10 minuter tills de har fått lite färg. Ta ut dem, strö över basilikablad och nymald svartpeppar och ringla över balsamicocrème.