i morse när jag vaknade var jag övertygad om att jag hade varit i farmors och farfars hus i natt. det såg ut precis som det gjorde när jag var där sist; det svarta och gula badrummet där uppe, den rosa fåtöljen innanför dörren, trappan upp till den stora ingången, skylten med efternamnet vid ingången, det stora matsalsbordet och framför allt: farfars fåtöj i hörnan med det stekheta elementet bredvid. tänk, vad snabbt man glömmer.