Aglio, olio e peperoncino



Jag kan inte förstå att jag ännu inte har skrivit om den här rätten - den har ju varit på Calles topp-5-lista allt sedan vi såg den i en av Glenn Strömbergs kokböcker. Troligtvis den enklaste pastarätten man någonsin kan göra, och troligtvis den godaste.

4 Glenn-portioner

spaghetti
4 vitlöksklyftor (inte allt för stora)
1 msk torkade chiliflakes
0,5-1 dl olivolja (fin sådan)
hyvlad parmesanost
salt & nymald svartpeppar

Koka pastan (och om du vill göra egen har du ett fint recept här). Hetta upp en stekpanna och fräs hackad vitlök och chiliflakes i olivoljan. Blanda ner den kokta pastan. Hyvla över rikligt med parmesanost och strö över havssalt och nymald svartpeppar. Servera direkt.


Malins (80-tals) pizza



Min kompis Malin har så otroligt bra smak i precis allt - förutom när det kommer till pizza. Jag har alltid ratat hennes curry-och-banan-pizza, så kan ni fatta hur förskräckt jag blev när jag fick ett sug på just det i söndags? Det är ju inte riktigt klokt. Jag. Gillar. Pizza. Med. Banan. Och curry. Hjälp! Förutom den här pizzavarianten finns det ju faktiskt en hel del roliga recept och matminnen från årtiondet som gav oss päron med after eight och räkcoctail. Vad hade ni för favoriter på 80-talet? Berätta!


enkel lasagne.



när jag lagar lasagne är det ledorden less is more som gäller. man kommer ofta långt även med få ingredienser, och den här lasagnen är utan tvekan den bästa jag gjort. någonsin. att vi gjorde egna lasagneplattor har ju helt klart med saken att göra, och som vanligt använde vi det här receptet. vi valsade ut plattor som var stora nog att täcka hela formen, och dessutom gjorde vi dem lite tjockare än vad vi brukar göra tagliatellen. perfekt.

1 pkt nötfärs eller quornfärs
2 burkar mutti krossade tomater
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 kruka basilika
2 msk tomatpuré
salt & nymald svartpeppar
lite balsamvinäger (en fin sådan, ingen fuskvariant)
honung

flytande smör
vetemjöl
mjölk
salt & nymald vitpeppar
muskot
socker

riven ost (vi använde västerbottensost och präst)

fräs löken och vitlöken i olivolja, tillsätt färsen och stek i några minuter. häll på tomaterna, tomatpurén och lite balsamvinäger och honung. låt färsen stå och gör under tiden bechamélsåsen. jag gör aldrig béchamel efter recept utan gör ungefär såhär: häll smör i en kastrull och låt det smälta. tillsätt vetemjöl och vispa tills det är en tjock röra. tillsätt mjölk och vispa tills det är en slät sås. låt den koka upp. krydda med salt, vitpeppar och en gnutta muskot. sätt ugnen på 200 grader. tillsätt den färska basilikan till färsen precis innan lasagnen ska monteras. leta fram din allra bästa lasagneform. smöra den lite lätt, och varva sås, färs och pastaplattor. avsluta med ett lager sås och strö över riven ost. gratinera i ugnen i 10-15 minuter (håll koll, det går snabbt när man använder färska lasagneplattor). strö över några basilikablad precis innan servering och ät lasagnen med en god grönsallad och balsamicokräm.


tacopasta (enligt rachael ray...)



när jag är ledig mitt i veckan brukar jag dricka dricka te och titta på rachael ray vid tiotiden. det har blivit lite av en ritual, och trots att jag tycker att hon är så förbenat irriterande kan jag inte låta bli att tycka att vissa av rätterna hon lagar inte är helt dåliga. förra veckan gjorde hon det här - någon pastavariant med tacosmak. inte alls så dumt (och alldeles perfekt snabbmat för trötta kvällar).

2 portioner penne
olivolja
1 paket nötfärs (eller quornfärs)
1 stor gul lök
1 jalapeño (vi använde inlagda)
2 stora vitlöksklyftor
2 nävar chilipulver
1 näve spiskummin
1 näve torkad koriander
2 msk tomatpuré
1 flaska öl

riven ost
finhackade tomater
sallad

koka pastan i lättsaltat vatten. hetta upp olivolja och stek köttfärsen. tillsätt nästan all lök (spara lite till garnering), jalapeño, vitlök, chilipulver, spiskummin och koriander. salta och peppra. stek tills löken har blivit lite mjuk, ungefär 5 minuter. rör i tomatpurén och häll i ölen. låt den koka in. tillsätt pastan till köttfärsröran och blanda ordentligt. lägg upp på tallrik och toppa med riven ost, lök, finhackade tomater och lite sallad.


ravioli med ricotta, ruccola och valnötter.



förra fredagen gjorde jag och callen ravioli för första gången. någonsin. hoppande jesus, vad gott det blev! och oj, vad jag tycker om vår pastamaskin. raviolin blev otroligt bra (väldigt blygsamt, jag vet) trots att callen av någon anledning gjorde degen på frihand istället för att följa receptet som vi använde sist. alltså, när ni ska göra ravioli (och believe me, det ska ni) använder ni det här receptet till degen, ok?



men - första av allt - fixa fyllningen. man kan ju använda vilken fyllning man vill, men vi ville ha något enkelt och satsade på ett säkert kort - ricotta, ruccola och valnötter.

3-4 nävar ruccola
0,5 pkt ricottaost
1 vitlöksklyfta
en näve valnötter
salt & svartpeppar
en gnutta riven muskot

1 uppvispat ägg

lägg alla ingredienser i en mixer och blanda tills det är en jämn smet. den ska vara relativt fast - ungefär som på bilden ovan. när pastadegen har vilat i någon timme delar du den i fyra delar. använd sedan lasagne-tillsatsen till pastamaskinen för att kavla ut degen till lagom tunna plattor (inte för tunna och inte för tjocka. lagom). klicka ut lagom stora bollar (ungefär en tesked) på plattorna och skär sedan ut fyrkanter med en pizzaslicer. pensla kanterna på fyrkanten med ägg, vik över den ena sidan och tryck till ordentligt tills de ser ut såhär:

 

koka raviolin i lättsaltat vatten, och håll uppsikt för det går snabbt! koka i ungefär två minuter. låt raviolin rinna av på en handduk när de är klara. servera med en enkel sås - vi klickade över lite röd pesto, soltorkade tomater och några gröna marinerade oliver. drick för guds skull ett finfint rödvin till! halleluljakören kommer på besök, jag lovar.


pasta arrabiata.



det är väl knappast någon hemlighet att jag är förtjust i italiensk mat, och varje gång jag är i italien är det tradition att äta pasta arrabiata. av någon anledning ("det blir aldrig lika gott hemma", "det är säkert krångligt" osv osv) har jag aldrig lagat det själv, men gissa hur glad jag blev förra söndagen när jag lagade den här såsen till vår hemmagjorda pasta - den blev hur god som helst!

2 burkar mutti coctailtomater
1 klyfta vitlök
1 liten röd chili (mer om du gillar stark sås, mindre för mildare...)
salt & peppar
socker
olivolja

persilja (finhackad)
parmesanost

finhacka vitlöken och fräs i olivolja. tillsätt coctailtomaterna. finhacka chilin och blanda med tomatsåsen. krydda med salt, nymald svartpeppar och en gnutta socker. låt såsen koka in i minst en halvtimme, på låg värme under lock. servera med pasta (penne är godast!) och strö över persilja och parmesanost innan servering.


att göra egen pasta (lätt som en plätt).



i söndags kväll gjorde vi för första gången pasta med pastatillsatsen, och oj vad bra det blev! vi hittade en hel uppsjö med recept, men till slut körde vi på ett recept som vi hittade hos aglio e olio.

4 portioner

4 dl durumvetemjöl
1 ägg
1 stor nypa salt
ca 1 dl vatten (eller mer, beroende på hur degen är)

häll upp mjölet i en skål (eller på bakbord) och tillsätt saltet. knäck i ägget och rör ut det i mjölet. tillsätt vattnet, lite i taget, tills det blir en fast men mjuk deg som knådas till den är slät. lägg degbullen i en skål med handduk över och låt den vila i en halvtimme. rigga under tiden upp pastamaskinen. skär pastadegen i fem delar som valsas på det bredaste laget i maskinen. vik ihop degen och upprepa några gånger.



lägg ut plattan på det mjölade bordet och fortsätt med nästa. när alla delar är klara sätter du maskinen på mellersta laget och upprepar det hela. sist sätter du maskinen på sista eller näst-sista laget (beroende på hur tunn du vill ha din pasta - vi tog det tunnaste men nästa gång gör vi nog pastan lite tjockare) och valsar ut plattorna.



kör plattorna igenom den stans du vill (vi gjorde tagliatelle) och mjöla ordentligt så att de inte klibbar ihop (eh, just det. vi missade här momentet...). koka pastan i rikligt med vatten och håll för guds skull uppsikt, för det går snabbt! servera med en god tomatsås.


pausmusik: italienska köttbullar i tomatsås.



i morse vaknade jag halv sex och hade i ett lyckligt ögonblick helt glömt av att min högra knä har samma storlek som en fotboll. när jag skulle svänga benen över sängen blev jag (smärtsamt) påmind. buhu. att stå i köket och feja är alltså inget alternativ, så idag blir det favorit-i-repris-recept på de italienska köttbullarna som är en klassiker i det här hemmet. som vanligt är inte receptet helt exakt, smaka er själva fram tills ni är nöjda med kryddningen.

4 portioner

800 g nötfärs/blandfärs
ströbröd + grädde
1 gul lök
1 klyfta vitlök (finhackad)
2 ägg
nymald svartpeppar & salt
santa maria pasta rosso
malen ingefära
kanel
socker
färsk basilika
oregano

2 burkar krossade tomater
1 burk coctailtomater
2 vitlöksklyftor
1 gul lök
socker
salt & nymald svartpeppar
färsk basilika

börja med tomatsåsen - blanda alla ingredienser och låt såsen småputtra under lock (gärna länge, om du har gott om tid). blanda sedan allt till köttfärssmeten och forma till stora köttbullar. lägg ner köttbullarna i tomatsåsen och låt dem koka i såsen tills de är klara (vilket borde ta runt 20-30 minuter). servera med tagliatelle.


kära, kära baksten...



i julas fick callen en julklapp som vägde hur mycket som helst. det var ett fyrkantigt paket, och på det satt det ett klistermärke från bagaren & kocken. sådana paket bådar alltid gott! precis som vi båda gissade så innehöll det en baksten (tack, björkarna!) som vi invigde på riktigt för några dagar sedan. som första pizza gjorde calle en variant på cyrano-pizzan roxanne (med pesto, mozarella och prosciutto) och jag gjorde en enkel variant med bara tomatsås, ost och pesto. hoppande jesus vad gott det blev! degen gjorde vi efter leilas recept som jag har läst mycket gott om (men vi bytte ut lite av vetemjölet till rågmjöl) och tomatsåsen gjorde vi på mutti-coctailtomater som fick koka någon timme tillsammans med lite lök, vitlök och en gnutta socker. löjligt gott.


pasta med trattkantareller och vitvinssås.



först av allt - tack för alla tips och råd gällande golvet. igår kväll lutade vi golvet och nu, as we speak, står callen i köket och lägger på det sista lagret med såpa. hurra! nu är det åter 24 timmar av icke-beträda-köksgolvet, vilket innebär noll matlagning för vår del. tur då att vi lagade den här pastan förra veckan, så att jag har något att skriva om. svamp och vitvin är ju som bekant en alldeles fantastisk kombination, och med lite apelsin i så blir det ännu bättre!

4 portioner

1 liten gul lök
1 vitlöksklyfta
1 dl vitt vin
2 dl grädde
0,5-1 dl juice från apelsin/clementin
200 g trattkantareller (om man har färska - vi använde istället ungefär 2 nävar torkad svamp)
1 dl riven parmesanost
salt & nymald svartpeppar
timjan

4 portioner spaghetti

lägg trattkantarellerna i blöt 20 minuter innan du sätter igång med matlagningen. hacka lök och vitlök och stek i en skvätt olivolja. häll i vitt vin och låt koka upp. tillsätt sedan grädde, trattkantareller (krama ur dem lite innan du lägger i dem) och juice från apelsin eller clementin. jag brukar även tillsätta lite av vattnet som trattkantarellerna har legat i - det smakar ljuvligt. låt koka i några minuter. smaka av med salt, nymald svartpeppar och tillsätt sist parmesan. blanda med nykokt spaghetti och strö över timjan.

ps. tack för alla bidrag till den gröna tävlingen! min mailbox är fylld till bredden (nåja, nästan i alla fall) med goda recept som jag vill prova nu på direkten! är det någon som inte har tävlat ännu som vill ha en chans att vinna en grön vitriini från iittala kan du kolla här. ds


callens carbonara.



ja, denna carbonaran är ju egentligen inte callens mer än i den meningen att han har lagat den. men visst är det konstigt att något kan smaka så mycket bättre när någon annan lagar det? jag kommer aldrig kunna laga lika goda farmorköttbullar som farmor gjorde, eller göra lika god blomkålsstuvning som charlottamamman gör och det är precis samma i det här fallet - när det gäller carbonara är callens allra bäst.

4 portioner

4 portioner pasta (vi använder nästan alltid tagliatelle)
4 äggulor
1 stor näve riven parmesanost
0,5 dl grädde
0,5 dl mjölk
havssalt & abnorma mängder svartpeppar
ev 2 pkt bacon

koka pastan och blanda under tiden äggulor, parmesanost, grädde och mjölk. smaka av med salt och peppar (det ska vara abnormt mycket peppar). stek bacon om det önskas till. blanda pastan med såsen och låt stå på eftervärmen ett litet tag. lägg på bacon, strö över parmesanost och ät direkt (med ett riktigt gott rödvin till...)


Tidigare inlägg
RSS 2.0