Inspirationen till den här finfina förrätten kommer från min kompis Emelie som smakade på originalet på en restaurang någonstans  i Edinburgh. Kombinationen aubergine, lök och en fin getost är en match made in food heaven. Jag lovar.

Aubergine med getost och karamelliserad rödlök
4 portioner

1-2 skivor aubergine per person
1 bit getost
1 stor rödlök
smör & olivolja
2 msk råsocker
2 msk balsamvinäger
salt & nymald svartpeppar

Stek auberginen i smör i en stekpanna. Skiva rödlöken i tunna skivor och stek den mjuk och glansig i smör och olja i en stekpanna. Blanda i sockret och rör tills det löser upp sig. Häll i balsamvinäger. Lägg auberginen på en tallrik, lägg på en skopa rödlök och garnera med smulad getost. Strö över salt och peppar, servera direkt.

Tunt skivat vad-som-helst står högt på min lista över perfekta förrätter de dagar då tiden inte riktigt räcker till. För några veckor sedan gjorde vi carpaccio på rödbetor - i fredags provade vi med svamp istället. Fungerade alldeles utmärkt, kan jag lova.

4 portioner

1-2 svampar per person (FIN svamp, typ skogschampinjon)
1 äggula
1 tsk dijonsenap
1 tsk vinäger
1 liten riven vitlöksklyfta
ungefär 1 msk rapsolja (kanske lite till)
salt & nymald svartpeppar

Borsta av svampen och skär av nedersta delen av foten. Skär svampen i tunna, tunna skivor. Blanda äggula, dijonsenap, vinäger och vitlök. Häll i oljan med en tunn stråle och vispa ordentligt under tiden. Är dressingen för tjock är det bara att tillsätta med olja. Smaka av med salt och peppar. Lägg upp svampen på tallrik, droppa över dressingen och strö till sist över havssalt och nymald svartpeppar. Servera direkt.

En liten påminnelse om världens enklaste och godaste förrätt. Rödbetscarpaccio är ju nämligen alldeles utmärkt att servera utan krusiduller. I lördags festade vi till det med lite camembert till och det passade perfekt. Tycker ni inte om camembert serverar ni getost- eller fetaostkräm till. Inspirationen till den ungsbakade camemberten kommer förresten från den här sköna bönan, som alldeles snart kommer hem till mig för en snabbfika. Efter det åker jag mot Stockholm för två dagars konferens med jobbet, vi hörs när jag är hemma igen!

1-2 rödbetor per person, beroende storlek
1 bit camembert per person
rosmarin
olivolja
nymald svartpeppar & havssalt

Koka rödbetorna med skalet på tills de är mjuka. När de är klara - skrubba bort skalet under kallt vatten. Skiva rödbetorna tunt och lägg på en tallrik. Ringla över olivolja, strö över salt och nymald svartpeppar. Skiva fyra bitar camembert, lägg på ett bakplåtspapper och lägg på några rosmarinkvistar. Baka på eftervärme i ugnen (jag ställde in min samtidigt som jag bakade maränger) i någon minut tills den blivit mjuk. Lägg på tallriken med rödbetorna och servera direkt.

det låter ganska märkligt, jag vet. jag läste om det hos helena för första gången, och allt sedan dess har jag tänkt laga till det någon gång. har jag kommit så långt? nej. tur då att vi har fina vänner som bjuder på sådant här till förrätt när vi är på besök! bästa nina hade lagat till det här förra helgen och det är ju faktiskt alldeles vansinnigt gott. prova!
receptet är skapat av allas vår mat-tina.

2 askar coctailtomater (eller 1 paket romanticatomater)
0,5 dl olivolja
1,5 msk vit balsamvinäger
0,5 msk honung
1 finhackad scalottenlök
1 vaniljstång
300 g mozzarella
havssalt & nymald svartpeppar

halvera tomaterna och lägg dem i en skål. krama ur vätskan ur tomaterna (med händerna) och häll vätskan i en kastrull. blanda olivolja, vinäger och honung. skåra vaniljstången, skrapa ur fröna och blanda i vätskan. koka upp och ställ sedan åt sidan tills det har svalnat. skiva mozzarellan och lägg på ett fat. strö över havssalt och nymald svartpeppar. blanda de urkramade tomaterna med hackad schalottenlök och rör ner tomatsåsen (som kokat på spisen). häll allt på mozzarellan och servera direkt, som den är, eller med en bit bröd.

ny vecka, nya tag som man brukar säga. vi har haft en alldeles förträfflig helg! trevligt sällskap, grill, någorlunda ok väder och dessutom årets första (och minsta) tur med båten. jag och calle hämtade nämligen hem calleföräldrarnas båt igår och nu längtar jag extra mycket efter årets första riktiga utflykt.

den här förrätten bjöd calles mamma på när vi var på landet förra veckan och det var en riktig höjdare! kul variant på sparris, dessutom. det exakta receptet (och namnet på tidningen det kommer ifrån) har jag glömt av - återkommer. om ni blir akuta sugna på sparris och vill improvisera lite är det ungefär såhär:

4 portioner

rucolasallad, ungefär 1 pkt
1 ganska stort knippe sparris (3 sparris per person, typ)
smör att steka i
några skivor bröd av ljusare sort (callemamman använde varekilskaka som är ungefär som hönökaka)
1 dl riven parmesanost
3 msk olivolja
salt & peppar
olivolja & balsamvinäger

bryt av de träiga bitarna på sparrisen och släng. stek sparrisen i smör tills de har lagom mycket tuggmotstånd. blanda bröd, peppar och parmesan i en mixer och mixa tills det är ganska små bitar. strö ut på bakplåtspappersklädd plåt och grädda i ugn 3-5 minuter. blanda några matskedar olivolja och några matskedar balsamvinäger till en enkel sås. lägg rucola lite fint på en tallrik. lägg över sparrisen, häll på crumble och vinaigrette. salta och peppra och servera direkt.

vi har firat nationaldagen på bästa tänkbara sätt - med nypotatis, gräddfil, gräslök och sill (till calle) och en västerbotten royal till mig. för att spä på det hela lyssnade jag självklart på det här.



den där västerbottenroyalen är för övrigt en riktigt fining som jag hittade på icas hemsida för några år sedan. det är perfekt att servera som förrätt, eller som tillbehör till något annat som jag gjorde idag.

4 portioner

75 g riven västerbottensost
3 äggulor
1,5 dl mellangrädde
0,5 krm kajennpeppar
salt & nymald svartpeppar
(löjrom om man äter det)
finhackad rödlök eller gräslök

sätt ugnen på 175 grader. fördela den rivna västerbottensosten i små, smorda portionsformar. blanda äggulorna med grädden och krydda med kajennpeppar, salt och svartpeppar. grädda i ugnen i ca 20 minuter. garnera med lök (och löjrom om man äter det).



till efterrätt hade jag köpt en låda med svenska jordgubbar, vilket jag sitter och mumsar på just nu. svenska jordgubbar, ovispad grädde och socker - jag vet faktiskt inte om det blir så mycket bättre än så.

kära vänner. glöm aldrig att surdegsbröd, chèvreost, pinjenötter och honung är en av världens bästa smakkombinationer. alltså: nästa gång ni inte vet vad ni ska bjuda på till förrätt - gör det här. ok?

precis som många andra är jag helt galen i att plocka på mig receptfoldrar som jag hittar i affären. när jag och mamma handlade i fredags hittade jag en ny från zeta och i den hittade jag ett gäng recept att prova. det här bland annat - stekt sparris med balsamvinäger och parmesan. vi åt det till lunch, men jag skulle gissa på att det passar utmärkt även som förrätt eller tillbehör.

2-3 portioner

1 knippe grön sparris
olivolja att steka i
2 msk balsamvinäger
3 msk olivolja
havssalt & nymald svartpeppar
hyvlad parmesanost

bryt bort den nedersta delen på sparrisstjälkarna. stek på hög värme i lite olivolja i några minuter tills sparrisen har fått färg. krydda med salt och peppar. blanda olivolja och balsamvinäger. lägg sparrisen på ett fat, ringla över dressingen och hyvla över parmesanost. servera direkt.

jag säger som jag brukar: ny vecka, nya tag! solen skiner, himlen är blå och på fredag åker vi till paris. livet kunde vara sämre. för några veckor sedan bjöd vi på någon sorts tomatbakelse till förrätt, och kombinationen av frasig smördeg och sötsyrliga tomater var en riktig höjdare! dessutom gick den snabbt, snabbt att göra.

4 portioner

1 st smördeg (jag köpte färdig)
philadelphiaost eller crème fraiche
200 g romanticatomater
några basilikablad
havssalt & nymald svartpeppar
olivolja
balsamicocrème

sätt ugnen på 225 grader. rulla ut smördegen på plåten och skär ut 8 runda bitar (jag använde ett ganska litet glas men gör i den storlek som passar dig bäst - om ni är hungriga kan det vara en bra idé att göra rundlarna lite större). bred på philadelphiaost eller crème fraiche (ett ganska tjockt lager!) och strö över nymald svartpeppar och lite salt. skiva romanticatomaterna, ringla över olivolja och grädda i ugnen ca 10 minuter tills de har fått lite färg. ta ut dem, strö över basilikablad och nymald svartpeppar och ringla över balsamicocrème. ät direkt. receptet kommer från anna som hade fått det av sandra som hade fått det av sin mamma som hade hittat det i allt om mat.

när jag smakade första tuggan på vår sju-hos-oss-förrätt blundade jag lite i smyg och fick omedelbar håll-ut-det-är-snart-sommar-igen-känska. det är nämligen precis det som den här cheesecaken smakar. salta bad, sand mellan tårna, utflykter med båten och underbara sommarkvällar.

12 skivor kavring
70 g smält smör
150-180 g västerbottensost (riven)
4 dl crème fraiche
400 g philadelphiaost
salt & nymald svartpeppar
4 gelatinblad

gräslök
sikrom eller löjrom

mixa brödskivorna ordentligt i en mixer. smält smöret och blanda med smulorna. använd en rund springform (24 cm) och tryck ut till en slät botten. låt bottnen sätta sig lite (jag ställde den i kallskafferiet) och gör under tiden fyllningen. lägg gelatinbladen i blöt och blanda den rivna osten med philadephiaost och crème fraiche. smaka av med salt och nymald svartpeppar. krama ur vattnet ur gelatinbladen och smält dem i en skål i microvågsugnen. rör ner gelatinet i ostsmeten och blanda ordentligt. häll ostsmeten över kavringsbottnen och stryk ut den jämnt. ställ tårtan i kylen och låt den stå över natten. skölj kniven under lite varmt vatten när du skär upp tårtan och garnera med en klick rom och strö över gräslök precis innan servering. avnjut med snaps och öl.

det finns en anna som har efterlyst tips på fördrinkar och tilltugg bland kommentarerna, och då passar det ju alldeles utmärkt att bolla frågan vidare till er. har ni några detta-får-ni-inte-missa-recept i tilltuggsväg? några drinkar som passar till en nyårsfest? för min del så är jag lite extra förtjust i getostcrostinis, hemmamarinerade oliver, crostinis med callens tapenade, maries fyllda tortillarullar och favoriten parmesanchips.

bara för några år sedan tyckte jag att bönor var lika läskigt som lever. det var något med konsistensen som fick mig att rysa varenda gång det vankades bönrelaterade rätter... tur att smaken ändras, för nu för tiden när jag dessutom inte äter så mycket kött längre är det ju käckt att få i sig lite alternativa proteinkällor. den här rätten smakade jag hos min brittisk-franska vän för första gången, tack steph för receptet!

1 förpackning stora vita bönor
40 g rostade valnötter
40 g rucolasallad
4 matskedar olivolja
1 matsked färskpressad citronjounce
1 liten schalottenlök, skalad och skuren i mindre bitar

lägg allt i en mixer, blanda ordentligt och häll röran över de avsköljda vita bönorna. garnera med några basilikablad och servera direkt. perfekt att servera som förrätt, bufférätt eller som tillbehör.

ibland när tittar på bilder jag har tagit önskar jag att jag kunde stoppa in handen genom skärmen, flytta runt lite på maten och lägga till ett eller två basilikablad för att göra det hela lite mer... organiserat. det här är ett typexempel på en jag-måste-fota-men-får-jag-inte-mat-snart-så-dör-jag-bild. den här rätten är så god att jag och callen har ätit den två dagar i rad och receptet kommer från callemamman som i sin tur hittade det på tasteline.

4 portioner

150 g bresaola
2 msk olivolja
1 msk citronsaft
1 vitlöksklyfta
1 msk basilika

100 g chèvreost
2 msk crème fraiche

blanda marinaden och lägg i bresaolan. låt det dra ett tag innan servering. blanda under tiden chèvreosten med crème fraiche (vanlig, inte lätt!) och strö över salt och svartpeppar. ät som förrätt eller tilltugg.

igår var det fredag, och på fredagar ska man äta god mat. det gjorde vi, och det var så gott att vi och våra gäster var alldeles fyrkantiga efteråt och totalt glömde bort efterrätten, som vi fick äta vid midnatt istället. till middagen igår hade jag bland annat kokt kronärtskockor, och det är ju hiskeligt gott! så gott att jag i hemlighet tävlade med de andra om vem som kunde äta flest blad (m vann, för övrigt).

4 personer

2 kronärtskockor
salt & citronsaft
vatten

skär bort stjälkarna på kronärtskockorna. skölj skockorna ordentligt i vatten och lägg sedan i en stor kastrull och fyll upp ordentligt med vatten. tillsätt lite salt och saft från en halv citron. låt koka under lock tills bladen släpper, vilket tar ungefär 30-40 minuter. ta sedan upp skockorna med  en hålslev och låt dem rinna av ett litet tag innan du serverar dem. (för extra lyxande: smält lite smör att doppa bladen i).

hej vegetarianer! och andra också, såklart. här är ett av mina favoritrecept som är perfekt när alla andra i sällskapet äter kött eller fisk. bilden har legat i min matrepubliken-mapp ett bra tag, för sist jag lagade det här var en sommarhelg på calleföräldrarnas lantställe. svampen går såklart att variera i all oändlighet och osten likaså men ni förstår grundprincipen, eller hur?

4 portabellochampinjoner
4 skivor getost
smör & olivolja
salt & nymald svartpeppar

sätt ugnen på 200 grader. skär bort foten på svampen. smörj en ugnsfast form och lägg svampen där i. lägg på getosten på svamparna, ringla över lite olivolja och salta och peppra. grädda tills osten har smält.

det här lagade callemamman till oss på mors dag förra året, och när vi var på calleföräldrarnas lanställe för någon månad sedan återupptäckte vi receptet. hurra! lyckan är total!

2 portioner

1 knippa grön sparris
1 blodgrapefrukt
2 äggulor
0,5 dl vispgrädde
salt & nymald svartpeppar
persilja

bryt bort den träiga biten på sparrisen, koka sedan i 10-12 minuter. tvätta av grapefrukten och riv skalet och pressa ur saften. blanda med äggulor i en skål som tål vattenbad. låt såsen sjuda i vattenbadet under vispning tills den tjockar. vispa till sist grädden och vänd ner i såsen. häll såsen över sparrisen och strö över salt, nymald svartpeppar och persilja.

ps. tack, charlottapappan, för min nya, fina, silvriga, lilla, söta, välbehövliga (nåja) HP elite book (-dator)! tack, tack, tack, tack! ds.

jag har jobbat långa pass de senaste dagarna, vilket innebär noll aktivitet i vårt kök. som tur är har jag en välfylld mapp med detta-måste-jag-skriva om, och på tur står de här goda paprikorna som jag tillagade förra veckan när vi hade onsdagsmiddag. originalreceptet kommer från det senaste numret av elle mat & vin.

4 portioner

4 små paprikor
1 ask ricotta
1 msk pinjekärnor
1 msk mynta
1 msk persilja
salt & nymald svartpeppar
olivolja

sätt ugnen på 220 grader.  skär av toppen på paprikorna, ta ur kärnorna och lägg paprikorna på en plåt, ringla över olivolja och krydda med salt och peppar. sätt in plåten i ugnen och låt stå tills skalet börja svartna. ta ut dem och låt svalna. grovhacka mynta, persilja och pinjenötter, blanda ner ricotta och salta och peppra. fyll de avsvalnade paprikorna med ricottakrämen och förvara svalt tills de ska serveras.

vi är och hälsar på calleföräldrarna på landet och har redan hunnit med att äta hur god mat som helst - idag åt vi till exempel chèvregratinerad sparris till lunch efter ett recept som callemamman hittat i buffé, och oj, vad gott det var. nu väntar renovering av ett gäng grythyttanstolar innan vi firar lördagkväll. hej!

4 portioner

500 g grön sparris
1 dl vispgrädde
1 dl torrt vin
0,5 grönsaksbuljongtärning
200 g chèvre
1 dl pinjenötter

sätt ugnen på 250 grader. skär av den nedersta delen på sparrisen. lägg sparrisen i en stor, ugnssäker form och blanda grädde, vin och en smulad buljongtärning och häll det över sparrisen. skär osten i skivor och lägg dem på sparrisen. strö över pinjenötterna, gratinera i övre delen av ugnen i 6-8 minuter och servera direkt med en bit bröd till.

i fredags bjöd våra granns oss på middag (vi tillämpar det eminenta begreppet "varannan gång") och valborgsafton till ära hade de gjort en helt fantastisk förrätt med sparris, parmesan, kokta rödbetor och fetaostfyllda, torkade aprikoser. seriöst, kan det bli bättre? tror inte det.

i fredags åt vi en av våra absoluta favorit-förrätter: carpaccio på oxfilé. jag, som annars inte är en stor köttätare, skulle gladeligen kunna äta det här varje dag. köttet är så fint att det fullkomligen smälter i munnen!

4 portioner

100 g oxfilé
hyvlad parmesanost
rucolasallad
pinjenötter
balsamicokräm med citronsmak
salt & nymald svartpeppar

lägg oxfilén i frysen ett tag, ta ut precis innan servering och skär tunna, tunna skivor med en riktigt vass kniv. lägg upp fint på en tallrik, lägg på hyvlad parmesanost, några rucolablad, salt & svartpeppar och slutligen några pinjenötter. ringla över balsamicokräm och servera omedelbart.

en god chèvreost + pinjenötter + honung + bröd + trevligt sällskap + en flaska gott vin = en mycket trevlig kväll (och en mycket god förrätt).

sparris är en av mina favoritgrönsaker (även om jag tyckte det var fasligt äckligt när jag var liten...) och igår gjorde vi en variant med citron (som ger en frisk och god smak).

4 personer (som tillbehör)

1 knippe sparris
skal från en halv citron
olivolja med smak av citron (vanlig går också bra)
salt & nymald svartpeppar

skölj sparrisen och lägg på en tallrik. ringla över olivolja, strö över citronskal (skölj citronen noga) och salt och nymald svartpeppar. låt stå ett tag, och stek sedan i olja och smör (det optimala: grilla i utomhusgrillen eller i en grillpanna - vanlig stekpanna går också bra...) och servera som tillbehör till exempelvis en god risotto, som vi.

åt en mycket god förrätt på en restaurang i rom - aubergine mille feuille, tunna skivor aubergine toppade med tomatkräm och mozarella. smakade lite som en minivariant av moussaka fast utan kött och på italienskt sätt. grymt gott tillsammans med basilikaoljan som serverades till - och ett bra alternativ till förrätt när det råder idétorka (vilket kan vara ganska ofta i den här lilla familjen, speciellt när det gäller förrätter).

jag har spenderat dagen på soffan tack vare gårdagens matförgiftning. ganska trist, kan jag lova. jag vill ha god mat, inte vatten och resorb. hittade bild på bruschetta som vi gjorde för ett tag sedan, och drabbades av ett plötsligt mat-sug. det bådar gott.

1 baguette
vitlök
2 tomater
1 rödlök
1 bit mozarellaost
1 kruka färsk basilika
olivilja
vinäger (balsamico eller vitvin)
salt & nymald svartpeppar

skiva baguetten, gnid in varje skiva med vitlök och skvätt över lite olivolja, salta och peppra. värm i ugnen tills de är rostade. hacka tomat, lök, mozarella och basilika. blanda allt med olja och vinäger. strö över salt och nymald svartpeppar. lägg på tomat- & lökblandningen precis innan servering så behåller brödet sin krispighet.

på åttiotalet åt man ofta räkcoctail till förrätt. jag, som inte äter någon form av fisk (eller annat som krälat på havets botten, typ räkor) tycker kanske inte att detta är världens mest spännande förrätt, och efter att de andra smakat på den under 80-talsmiddagen verkade jag inte vara ensam om det. nåväl - är det tema åttiotal så är det.

isbergssallad
avokado
räkor
rhode island-dressing

inget salt. ingen peppar. inget i kryddväg över huvud taget, och glöm icke att det helst ska serveras i glas, det är viktigt.

jag har sagt det innan - jag älskar getost. eftersom vi hade en liten bit kvar hemma efter helgens ostbricka fick det bli lyxkvällsmat: massor med getost, pinjenötter och en klick honung på rostbröd. jag tror inte det finns något bättre i hela världen. på allvar.

vad är grejen med sparris och citrusfrukter? drömmer fortfarande om förrätten som vi fick hos m & t i fredags. sparris, parma, citronsås och pinjenötter. sjukt gott.

300 g grön sparris
1,5 dl pinjenötter
8 skivor parmaskinka

1 dl crème fraiche (lätt)
1 tsk rivet citronskal
salt & peppar

koka sparrisen i lättsaltat vatten, 3-5 minuter, och rosta pinjenötterna i torr stekpanna. linda parmaskivorna runt sparrisen, lägg på en klick dressing och strö över pinjenötter. njut.