Vintips, tack

 
Ok, kan ni gräva fram det mest Bengt Frithiofssonska inom er och ge mig tips på lite bra rosévin? När det vankas picknick brukar jag komma dragandes på en flaska, men för att vara på den säkra sidan väljer jag såklart alltid en jag har druckit förut. Inte speciellt äventyrligt av mig, jag vet... Jag gillar ljusa roséviner, alltså helst ingen antydan till hallonsaft. Vad ska jag köpa hem? Vad ska jag inte köpa hem? Berätta!

Den första grillkvällen

 
Vissa har trädgård och vissa har park. Vi tillhör den sista kategorin - innerstadsbor med noll altaner, gasolgrillar och liknande i sin omedelbara närhet. Igår spenderade vi kvällen på den stora, stora gräsmattan utanför Humanisten. Jag, Magnus och Calle hade laddat med korv, rosévin och popcorn (!) för att ordentligt fira in den första riktigt varma kvällen. Hett vintips, för övrigt: Domain de Collavery. Otroligt gott! När det gäller rosévin kör jag ofta efter principen ju ljusare desto bättre. Fungerar nästan alltid.
 
 
Flipflops! Öl! Filt i parken! Jag tror inte att det blir bättre än såhär. Hur som helst - idag är det lördag, Göteborgsvarvet går av stapeln och vi ska heja på ett gäng galningar kompisar som springer. Och ja, kanske blir det en öl eller två till det. Så man inte blir uttorkad, ni vet.

Familjens gurkjuice

 
Den låter inte så himla cool, den där gurkjuicen. Tur att skenet bedrar, då. När jag och Calle satt i baren på Familjen för någon månad sedan hade deras grymma bartender (mannen med skägget, du vet vem du är!) fullt upp med att blanda den ena drinken efter den andra. Jag och Calle ville såklart prova (typ allt) men vi bestämde oss för att prova en med gurka i. Förutom drinken fick vi även en liten redogörelse över hur man gör, och det är ungefär såhär: skala en gurka, tillsätt några matskedar vatten och mixa ordentligt. Sila. Klart! Perfekt att använda till nästan allt - vi har bland annat provat att göra en drink med tequila, gurkjuice, sockerlag och lime. Himmelskt.

Bara namnet - Sture...

 
För exakt en vecka sedan smakade jag för första gången på drinken med det coolaste namnet i hela världen: mint julep. Precis som väntat älskade jag hela grejen med sockerlag, myntablad och bourbon, och mint julep-en har nu seglat upp på den mentala drinklistans förstaplats. Har jag tur kanske det blir en sådan fining imorgon igen. Trevlig helg!

I Stockholm är det kallt

 
Jag sitter på tåget hem från Stockholm och försöker summera upp dagen. Det har varit pressvisning för vår nya serie Essence Plus och eventet gick av stapeln på PS Matsal på Söder. Jag har nämligen turen att jobba för ett företag som har ett gäng finfina varumärken i sin portfölj och de flesta av oss som jobbar med det här är glas- och porslinsnördar av stora mått. Att träffa formgivaren bakom glasen, Alfredo Häberli, är alltså för oss lite som att träffa Paul Bocuse om du är kock. Vi har smakat på übergoda snittar (ska ge mig på att göra den ena imorgon - receptet låg i goodie-bagen) och druckit vin och såklart ooohat och aaahat över hur fina våra nya vinglas är. Ja, vi är väldigt subjektiva som ni märker, men det är sant. Vinglasen är då något alldeles speciellt.
 
Innan jag hoppade på tåget mot Göteborg igen åt jag middag tillsammans med mina kollegor, och det här har helt klart varit en speciell dag för oss alla på många sätt. Glöm inte det där vi sa på middagen, hörni - kom ihåg att leva lite också. Nu ska jag läsa lite matbloggar och kanske sova lite räv tills vi är på rätt kust igen. Vi hörs imorgon!

Mimosas

 
Hej från Höganäs! Här är det nyhetspresentationer, middagar och workshops på hög nivå. Imorgon åker jag en runda till mamma och pappa innan jag sticker till Göteborg igen men innan dess tänkte jag påminna er om världens bästa brunch-dryck: mimosa. Vi dricker det flitigt när vi är i USA (hallå, det är ju delvis apelsinjuice! Hur nyttigt som helst...) och det här året tänker jag minsann implementera det här med. Ta ett högt champagneglas, fyll till hälften med bubbel (eller lite mer...) och resten med färskpressad apelsinjuce. Galet gott.

Chateau Montrose

 
Till vår bröllopsfest hade vi en enkel önskelista: vin och champagne. Jättekonstigt tycker vissa, men för oss som redan har överflöde av porslin och brödrostar passade det alldeles utmärkt! Vi fick en hel del spännande saker, bland annat vinet som vi drack i fredags när vi firade Calles pappas födelsedag. Emelie, en av våra bästa vänner, gav oss det här och när vi läste mer om det höll vi på att ramla baklänges. Dels är det väldigt, väldigt omtyckt av många vinkännare och dels är det väldigt, väldigt dyrt. Inget vin man hittar bara sådär, med andra ord.
 
Födelsedagsgrisen (eller födelsedags-noffen, haha! Internt skämt.)
 
Det var som väntat ett alldeles ljuvligt vin, och utan att komma med en halvtaskig recension kan jag lova att det var en väldigt speciell känsla att få dricka ett vin som vi antagligen aldrig hade fått tag på själva. Tack, fina Emelie (och Per såklart!) för den fina presenten!

Dags att sätta glöggen

 
Varje år sätter jag och Calle glögg inför vår traditionsenliga glöggkväll som alltid infaller första söndagen i advent. Om ni vill sätta glögg och ha den färdig till början av december rekommenderar jag att göra den nu. Vi gör alltid GP:s dunderglögg och recept på den hittar ni här!

Oregon BF

 
Det är sant. Portland (och Oregon) är himmelriket om du är det minsta intresserad av öl. Idag var första dagen på Oregon Brewers Festival och vi har provat så mycket öl att vi är alldeles fyrkantiga. I alla fall jag. Alla stora bryggerier på västkusten (och några andra) är representerade: Pyramid, Dogfish Head, Deschutes och Sierra Nevada bland andra.
 
 
Att vara tidigt ute på festivalen var en bra idé, det var inte en enda människa i kö när vi kom dit runt 12.30. Det fylldes dock upp ganska snabbt och jag kan tänka mig att det är packat med folk senare på eftermiddagen/kvällen, för att inte tala om helgen... Imorgon är det dag två och vi ska gå igenom de öl vi inte hann med idag. It's a tough job but somebody gotta do it, som man brukar säga.

Dobbes

 
Det där Stilla Havet är knappast speciellt stilla. I alla fall inte längst Oregons kust där det skummar och slår in stora vågar mot klipporna på land. Men jösses, vad fint det är! Helt obegripligt vackert, faktiskt. Hela den här delen av USA är otroligt fascinerande. Väldigt annorlunda från det jag är van vid i det här landet - NYC, vill säga - men ganska likt Sverige på sina sätt. Den fina naturen och de vänliga människorna bidrar till det, antar jag. McMinnville, staden vi bor i, har på något sätt blivit den stora höjdpunkten på vår resa och jag kan inte för mitt liv förstå hur en liten stad i det nordvästra hörnet av det här landet kan göra ett så stort intryck på oss. Men, jag antar att det är en kombination av närhet till fin mat, otroliga viner och alla vänliga människor. Och såklart det mysiga Hotel Oregon som på kort tid blivit vårt favorithak.
 
 
Vinprovningen hos Dobbes igår  var helt klart något av det bästa i vinprovnings-väg hittills. Eftersom några av deras viner går att hitta på Systembolaget tyckte vi att det var kul att komma dit och holy guacamole. Vilket vin. Beställ hem en flaska (till exempel det här) nästa gång ni ska fira något - ni kommer inte att ångra er. Nähö, hörni, nu åker vi till Portland och går på ölfestival. Hej sålänge!

Beervana

 
Calle är galet förtjust i öl och Oregon (och speciellt Portland) är the beer center of the world. Just nu bor vi i en liten stad mitt i Willamette Valley-området (känt för sina Pinot Noir-viner) där även den minsta lilla restaurangen hade typ 20 olika sorters öl på tapp! Det är inte illa det.

So, Sonoma

 
Innan vi körde norrut mot Eureka och redwoodskogarna besökte vi Cline Cellars i Sonoma. Vi har druckit Clines Zinfandel innan (den billigaste varianten) och när jag nyss kikade på Systembolagets hemsida såg jag att de har tagit in flera av deras viner, bland annat Cline Cashmere som vi provade idag. Vinprovningen där var förresten gratis, till skillnad från de vingårdar vi besökte i Napa.
 
 
Efter en heldag i bilen har vi nu kommit fram till Eureka, en sömnig liten småstad som råkar vara en alldeles utmärkt utgångspunkt inför morgondagens stora äventyr - redwoodskogen.

Na-na-napa

 
Sist jag var på vinresa var jag i Frankrike med min familj. Det var år 2001 och mitt vinintresse var ungefär som mitt sportintresse är nu. Noll, alltså. Nu är jag vuxen och uppskattar vin på ett helt annat sätt, och det är verkligen fint att köra omkring på små slingriga vägar och kolla in vinrankor och stanna till vid vingårdar och prata med människor som har oändlig kunskap om de viner vi provar.
 
 
Vi bestämde oss ganska snabbt för att tre vinprovningar kändes rimligt under en dag. Dels tar det lite tid att köra mellan de olika vingårdarna, och dessutom finns det ju liksom en gräns för hur mycket man pallar med att prova innan man tycker att alla viner smakar precis likadant. Vårt första stopp var på Hess Collection, en vingård som ligger på väg upp för Mt Veeder. På den andra vingården, Napa Wine Company, smakade vi ett spännande mousserande (bland annat...) och på den sista provningen hos Miner hittade vi en riktigt god pinot noir. Det hade varit otroligt kul att köpa med sig vin och frakta hem till Sverige, men det är tyvärr alldeles för dyrt och krångligt för att det ska vara värt det.
 
Det finns vissa saker som är bra att ha koll på, till exempel att det är långt ifrån alla vingårdar som är öppna för allmänheten. Jag och Calle stövlade in hos några som enbart hade provning om man bokade i förväg, och så förutseende är tyvärr inte vi... Vi har dessutom konstaterat att man får betala en del för provningarna i Napa (runt $20 - $30 för 5 viner) men enligt säkra källor är det billigare (och ibland gratis!) i Sonoma. Återkommer med rapport, för dit ska vi imorgon.
 
Det där med att köra vs cykel, buss osv funderade vi på ett tag. Eftersom det är überdyrt att åka med bussarna som kör ut till de olika vingårdarna (typ $150 per person...) bestämde vi oss för att en smakar mest och den andra smakar pyttelite. Fungerade alldeles utmärkt eftersom det knappast är några stora mängder vin man får i glasen.
 
Nu ska jag sova, för imorgon står en snabbvisit i Sonoma på schemat innan vi sticker norrut och kollar in Redwoodträd. Efter det är vi i Oregon och då väntar Pinot Noir, Crater Lake och Oregon Brewers Festival.

MacMurray Ranch



Första gången vi drack det här vinet var i Newport, en liten stad vi passerade på väg till Boston för några år sedan. Eftersom vinet inte är helt lätt att få tag på i Sverige köpte vi med oss några flaskor hem när vi var i NYC i höstas och allt sedan dess har de sparats i väntan på ett MacMurray-värt tillfälle. Det kom igår. Våra grannar var över på middag och eftersom de (helt frivilligt och utan klagomål) hjälpte oss att klippa till och montera ihop över 100 menyhäften var det definitivt ett bra tillfälle att öppna en flaska. Oh. The. Joy. Om ni ramlar över en flaska är det lag på att ni måste testa, oavsett hur dyrt det är. I tell you.




Nu ska jag väcka Calle och dra med honom till närmsta café för att äta frukost. Hoppas ni får en fin söndag, allihopa!

PS. Magnus och Sara åker till Hawaii dagen efter vi åker till NYC. Någon av er som sitter inne på finfina tips som de kan ta med sig i bagaget? DS.

Grön passion

Grön passion.

Det är mycket nu. Festplanering, vigselplanering, reseplanering, bordsplacering, skor, träning och jobb. Och ungefär åttatusen andra saker, såklart. Det ska bli skönt med långhelg! Vi åker snart ner mot Helsingborg för häng med min familj, sen bär det av mot Orust och Calles föräldrar. Trevlig långhelg!

PS. Säga vad man vill om Espresso House, men deras grön passion-thé är otroligt gott. Finns att köpa i en fin liten burk, dessutom! DS.

Mangobellini

Well, hello.

Ny vecka, nya tag, nya möjligheter. I vår lilla regniga matrepublik tycker jag vi kickstartar nedräkningen till långhelgen med en drink. Bellini är nämligen en av mina favoritdrinkar, antagligen eftersom den kombinerar två av de bästa sakerna i denna värld - persika (-juice) och champagne. I den här varianten har jag dock varit lite wild n crazy och använt mig av mangojuice istället för persika. Löjligt gott, även det. Prova! (Justdeja, receptet? Fyll upp 1/3 av glaset med mangojuice, resten champagne. Garnera med citronskiva.)

Lemonaden



Lemonad kvalar helt klart in på min topplista över godast drycker som går att finna i denna värld. Perfekt för varma sommardagar, varma sommarkvällar och framför allt på taket av en lägenhet någonstans i Brooklyn.

Lemonad
2,5 dl socker
2,5 dl vatten (till sockerlagen)
2,5 dl citronjuice
8-10 dl kallt vatten

Värm socker och vatten i en kastrull tills sockret har löst sig. Pressa under tiden citronerna och häll saften i en bringare. Tillsätt sockerlagen och fyll på med kallt vatten tills lemonaden är precis så stark/svag som du vill ha den. Kyl och servera med massor med is och citronskivor.


Smutti med lite av allt



Ny vecka, nya tag som man brukar säga. Jag saknar redan helgfrukost, lördagskänsla och möjligheten att ligga på soffan hela dagen. Igår åt vi lyxfrukost med skramlade ägg, nybakat surdegsbröd och smutti. Tack vare alla fina tips jag fick i det här inlägget har jag fattat hur genialt det är med avokado i smutti. Förutom avokado blandade jag i hallon och blåbär (och lite mjölk för konsistensens skull). Som grädde på moset toppade jag med lite ekologiskt vaniljpulver. Tio poäng, som Picki brukar säga.


Att tappa upp glöggen




Klara undrade om vi möjligtvis kan göra ett hälla-upp-glöggen-inlägg. Klart vi kan det! När vi (Calle) tappar upp vår glögg använder vi oss i huvudsak av två saker - melittafilter och en tratt. Calle står med vår största slev och fyller på melittafiltret efter hand som det rinner igenom. När det är klart tappas härligheten upp på flaska och ställs i skafferiet tills det är dags för glöggkväll. It's as easy as that.


Vinprovarkväll



När Calle fyllde år fick han fem flaskor vin av mig. Vi har nämligen tänkt att vi (helt ogenerat) ska låna lite plats i Calles pappas vinkällare för att själva börja lagra vin. En av flaskorna han fick ska ligga i fem år, den andra ska öppnas lagom till juli nästa år och de tre andra ska öppnas med tre års mellanrum - den första öppnade vi den här veckan. Chateau Bouscassé heter vinet, och vad vi tyckte om det har vi noggrannt fyllt i den lilla vinprovarlistan som följde med i Calles present. 


Betygsskalan, 1 schmool till 10 schmools...

Av Calle fick vinet 5,5 schmools och av mig 6 schmools. Ska bli spännande att se vad skriver om tre år! Återkommer i frågan.


Tidigare inlägg
RSS 2.0