Imorgon är det Calles tur att ta med sig fika till jobbet. På normala arbetsplatser fikas det ofta bullar eller kakor (i alla fall de jag har varit på) men när jag frågade vad de ville att jag skulle baka fick jag förslagen crème brûlée eller pannacotta. Eh, hej? Nä, pannacotta fick det bli. En gräddfilig sådan. Receptet kommer ursprungligen från favoritkokboken Mat hemma och på krogen av Marcus Aujalay.

Gräddfilspannacotta
4 portioner

2 dl vispgrädde
110 g socker
1 vaniljstång
6 dl gräddfil
3 gelatinblad

Blötlägg gelatinet och dela på vaniljstången och skrapa ur fröna. Koka upp grädden med sockret och vaniljfröna. Dra åt sidan, lägg i gelatinbladen och vispa så att de löses upp. Blanda i gräddfil och häll sedan upp i glas. Ställ kallt i (minst) några timmar och garnera med bär (av valfritt slag, det mesta är gott till) precis innan servering.

Förra nyårsafton var magisk. Xet var kallt, det var fint och det var mycket champagne, som sig bör. Vi åt rödbetscarpaccio till förrätt, oxfilé med mandelpotatispuré till varmrätt och chokladfondant och portvin till efterrätt. Ljuvligt. I år är vi det vanliga gänget som firar ihop, och ikväll ska vi träffas för att planera meny. Jag har såklart redan tjuvkikat lite på vad som kan tänkas passa, och just nu går tankegångarna såhär: crème brûlée (klassiskt, men kanske tråkigt?), hallonsufflé (kanske inte helt optimalt om man är många, lätt att misslyckas), chamagnesorbet (smakar det champagne? jag är tveksam) eller någon form av pannacotta (är det för tråkigt?). Varmrätten lämnar jag till köttätarna, men förrätten däremot - soppa hade ju varit fint. Crème ninon (vegetarisk, det är bra) kanske, eller jordärtskockssoppa (någon annorlunda variant). Vad har ni för planer i matväg? Har ni några det-här-får-ni-inte-missa-tips på lager tages de tacksamt emot!

Julen i the Hemert family är alltid väldigt fin och väldigt kaotisk. Det blir liksom lätt så när två föräldrar, tre syskon, två syskonbarn, en hund och en papegoja är hemma samtidigt. Och en Calle då också, för i år har han firat i Skåne med oss. På självaste julaftonsdagen fick han i uppdrag att lacka alla tvåtusensjuttiotre julklappar innan de förflyttades till sin rätta plats under julgranen.



Isbjörnen hade gjort sig julfin och hade på sig sin bästa Bruce Springsteen-inspirerade scarves runt halsen.



Till lunch åt vi min nykokta risgrynsgröt. Min storebror niclas fick mandeln men "glömde" visst att säga det och slapp därmed rimmet som hör till.



på julbordet serverades det bland annat charlottapappans stuvade grönkål, prinskorvar och revben, röd- och brunkål, sill, köttbullar, paté och...



...dopp i grytan. Det var Calles första dopp och det fick (väl) godkänt av urgöteborgaren.



Vildsvinsprinskorvarna  (och vildsvinsrevbenen) kommer från Sjunkaröds vildsvinsfarm som drivs av en vän till familjen.



En liten del av det stora julbordet.



Min syster åt för mycket av julbordet och blev alldeles uppsvullen. Nä, jag skojar bara, hon har en bebis i magen som beräknas komma ut inom några veckor (tur det, för jag har känt på magen de senaste dagarna och bebis är s-j-ö-v-i-l-d där inne).



Efter julklappsutdelningen var vi alla trötta (speciellt Isbjörnen som dagen till ära fick lov att ligga i soffan...) Kvällen avslutades med en hård match i när och fjärran-spelet (jag och syster vann...) och ett glas übergott pinot noir-vin. Hoppas att ni alla har en fin jul!

Vi har kommit ner till Skåne utan några större missöden och här är så mycket att snö att man lätt skulle kunna missta vår lilla stad för typ Åre. Högst mysigt. Vi har ätit traditionsenlig middag med bästa grannarna och nu vankas det eld i kaminen och familjehäng. Isbjörnen ligger på sin favoritplats och har ätit minst fem köttbullar sedan vi kom hem. God jul!

Jag känner mig klubbad efter sju hysteriska dagar på jobbet. Men - idag är det lillejulafton och vi åker mot familjen i Skåne. Hurra! Som ni ser på bilden från förra året brukar Isbjörnen vara mycket upptagen med att vakta alla julklappar och äta en och annan köttbulle på julen. It's a hard knocked life, som vi brukar säga. Vi hörs från skåne!

Imorgon åker jag och Calle ner till skåne för att fira jul. Hurra! I Skåne väntar världens finaste Isbjörn, och resten av familjen såklart. Jul hos oss brukar innebära allt från dopp i grytan och pappas hemmagjorda brunkål till Karl Bertil Jonssons Julafton och spelturneringar. Hur som helst, nu var det inte jul-med-familjen jag skulle skriva om utan det här: snabbvarianten av peppermint bark. Om det tar tre och en halv minut att slänga ihop den vanliga varianten så tar det här ungefär... en och tjugotvå. Smält vit choklad i mikron eller med vattenbad, bred ut chokladen på bakplåtspappersklädd plåt och strö över krossade polkagrisar. Drömmen för oss anonyma vit-choklad-knarkare.

Trots ett gediget jobbschema fram till jul hann jag och Calle med att baka lite julgodis igår kväll. En av sakerna vi gjorde var det här - espresskola. Hittade receptet för några år sedan hos Anne och sedan dess har det liksom hängt med varje år hos oss.

Espressokola
många...

2,5 dl vispgrädde
2,5 dl honung
1-1,5 msk espressokaffe
1 tsk havssalt

Blanda grädde, kaffe (malt!) och salt i en kastrull med tjock botten. Värm tills det nästan kokar. rör sedan ner honungen och koka upp. Låt smeten småkoka tills den håller för ett kulprov (vilket borde vara runt 130 grader). Häll upp i en bakplåtspappersklädd form och låt det svalna helt (våra stod i kallskafferiet över natten). Skär i bitar och slå in i papper.



Igår gjorde vi även rocky road. Recept på det hittar ni här! Nu ska jag sova - imorgon väntar jobb och har jag tur hinner vi även med ett besök på Jul på Liseberg tillsammans med våra fina granns. Godnatt!

Istället för julgran brukar vi ha en jättekruka med granris (även kallad julpalmen) men i år blev det icke så. Jag är lite sent ute med granris-inköp så jag får nöja mig med mini-granris i en av mina vaser istället.



Pyntet i granriset? Små mini-koppar såklart... (är man en porslin-nörd så är man! Dessutom så sålde vi dessa små snuckarna på jobbet föra året).



Annars denna söndagskväll: vi bakar julgodis till julfirandet i skåne. lite packas dessutom ner och skall bjudas på imorgon på jobbet (och på Calles jobb också, såklart). Trevlig söndagskväll till er alla!

Jag packar in julklappar, tittar på Grinchen och lyssnar på Otis Redding. Råkade se att Tomten har lämnat ett jättestort paket till mig, hurra! Har ingen aning alls om vad det kan vara, men om Tomten har koll så hoppas jag att det är en fin, blå duffel som jag har önskat mig.



Häst är såklart tänd! Nu ska jag tvinga Calle att titta på någon form av smörig julfilm (tänk: Love actually, Ensam hemma, Ett päron till farsa firar jul osv) och slappa lite innan jag ska sova. Trevlig helg till er alla!

Jag är lite av en expert på att göra vegetariska alternativ till den maten som vi bjuder på när vi har vänner på middag. Den här är en all-time favorit för jag älskar chili och jag älskar bönor, och basen för den här chilin är himmelsk. Receptet på det hela hittar ni här, och när callen förbereder kött-delen brukar jag göra såhär (helt ogenerat utan måttangivelser): skopa ur lite av kryddblandningen och stek den med lite finhackad gul lök och vitlök. Häll i en gryta och blanda med krossade tomater, limejuice och ev. lite redning. Häll i en förpackning med svarta bönor och låt det puttra tills alla smaker har blandat sig ordentligt. Smaka av med salt och peppar och servera med majsbröd, gräddfil, guacamole och finhackad rödlök.

Min förkylning-från-helvetet börjar så smått att försvinna och jag har spenderat dagen med att skriva julkort. Sisådär 20 stycken. Julkorten beställde jag här efter att ha sett dem hos favorit-flickan och kakorna. Visst är de snuckiga? Nästan så att jag vill skicka ett till mig själv.

All heder och kärlek åt m som slängde ihop det här lite snabbt och lätt när det bakades julgodis hemma hos honom för några veckor sedan. Skär knäckebröd i mindre bitar. Smält blockchoklad (vi använde mörkt men jag gissar på att det går lika bra med ljus) och blanda knäckebrödsbitarna med chokladen. Låt stelna på bakplåtspapper. Knäckebröd + choklad = glad och nöjd Charlotta.

Vi började gårdagen med pepparkaksbak hos Calles mormor. Trots några brända plåtar och en del svordomar blev de en jättehög med hjärtan, stjärnor och grisar med russinögon. 

 

På kvällen gjorde jag och Calle muminpepparkakshuset. Gick förvånansvärt bra den här gången, men vi har ju gjort det innan så vi har lite rutin på det nu (ja, säkert).




Idag ska det pyntas i det lilla huset och om jag får bestämma ska Morran göras om (just nu ser hon ut som en hund med fladdrande öron tycker jag...). Får väl se om Calle går med på det. Trevlig tredje advent!

Varje år vid den här tiden på året travar jag och Calle bort till hans mormor för att baka pepparkakor och dricka glögg. Varje år har Ingabritt förberett en pepparkaksdeg som självklart är bättre än alla andra pepparkaksdegar och varje år är Calle gräddningsvakt så att kakorna inte blir brända. Idag är det dags igen, och jag tänker trotsa min envisa förkylning (som faktiskt är på väg bort) och följa med. Detta är ju minst lika heligt som nobelfesten. Hoppas att ni får en fin helg!

Jag är sjuk. Igen. Hur är det möjligt? För några veckor sedan var det nästäppa och snor, nu är det feber och ingen-röst-kvar. Buhu. Innan jag blev krasslig igår hann jag med att baka en kanelpaj. Det smakade jag hos Calles syster för första gången och det är alldeles ljuvligt gott! Receptet kommer ursprungligen från Arla.

Kanelpaj
ungefär 8 bitar

100 g smör
2,5 dl vetemjöl
0,5tsk bakpulver
0,5 dl strösocker

3 dl vispgrädde
2 msk strösocer
2,5 tsk malen kanel
2 msk vetemjöl

Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret i en kastrull. Blanda ner mjöl, bakpulver och socker och rör ihop det hela till en deg. Tryck ut degen i en pajform. Vispa ihop grädde, socker, kanel och mjöl. Häll fyllningen i pajskalet och grädda i nedre delen av ugnen i 30 minuter (när man tar ut pajen kan fyllningen vara lite lös, den stelnar när pajen svalnat). Låt svalna och servera pajen kall med lite vaniljglass eller vaniljvisp.

Många är på jakt efter en vitkålssallad som smakar precis som de som serveras på pizzeriorna runt om i Sverige. Det är inte jag. När jag är hemma vill jag äta hemma-vitkålssallad och när jag äter pizza vill jag äta pizzeria-vitkålssallad. Den här snabb-varianten brukar jag slänga ihop de dagar jag äter lunch hemma.

Vitkålssallad som hemma
1 portion

3 dl fint strimlad vitkål
1 msk rapsolja
2 msk vitvinsvinäger
2 tsk socker
svartpeppar efter eget smak och tycke (ju mer, desto bättre)
en gnutta malen ingefära

Strimla vitkålen fint. Blanda ingredienserna till dressingen och häll över vitkålen. Blanda ordentligt och låt vitkålssalladen stå och dra en stund (förslagsvis under tiden som du fixar maten du ska ha till). Om du inte äter upp allt direkt går det alldeles utmärkt att förvara vitkålssalladen i kylskåpet (i en bunke med lite plast över).

I lördags var jag och Calle på Umami, en av Köpenhamns mest hypade restauranger. Jag hade både höga förväntningar (som jag sa - hypad restaurang) och inga förväntningar alls (mina kunskaper om japansk mat är i det närmsta obefintliga) och det var just det sistnämnda som gjorde att det var en otroligt häftig upplevelse. Calle beställde en sexrätters avsmakningsmeny och jag fick en specialgjord vegetarisk motsvarighet.



Såhär i efterhand kan jag knappast beskriva en enda rätt. Efter första tuggan hamnade både jag och Calle i någon sorts religiös matupplevelse-koma och efter det hörde vi halleluljakören i bakgrunden hela middagen igenom.



Jag är ju inte speciellt slängd i det här med att äta med pinnar, men efter några glas champagne och lite instruktioner från Calle gick det hur bra som helst. Typ. Jag tappade bara pinnarna en gång.



En av mina rätter var tempurastekta grönsaker. Galet gott, och en av de enklare sakerna att äta med pinnar... Näst sista rätten var sushi vilket var fantastiskt, såklart. Sista rätten var såklart dessert, en brownie-historia med blablabla och blablabla. Ja, ungefär så kommer jag ihåg det. Inte min kopp te, tyvärr.

Full pott för Umami? Ja, faktiskt. Även om inte allt var lika fantastiskt som maten. Servicen till exempel. Vi hade minst fem olika servitörer under kvällen, vilket är ok, men - jag tycker det finns en viss charm med att ha en och samma servitör som guidar en igenom middagen. Stort plus för det faktum att de utan problem fixade en vegetarisk avsmakningsmeny till mig. Otroligt fin matupplevelse, überalles.

Vaknade som vanligt sju i morse och gick upp och skrev klart en krönika. Är fortfarande i food coma efter Umami igår. Hoppande Jesus säger jag bara. Lovar att återkomma med bilder, och vet ni vad? Jag har, tjugo år efter alla andra, lärt mig att äta med pinnar. Ok, äta och äta, jag gör en sorts variant där jag liksom skyfflar in maten lite snyggt men hey, pinnarna fyller sitt syfte. Grattis till mig! Nu ska jag hoppa in i duschen och äta ännu en galet god frukost på alberto k. Idag står Tivoli på schemat, och senare ikväll åker vi hem mot Göteborg igen. 

God morgon! Vi är i Köpenhamn, klockan är snart halv nio och jag har varit klarvaken i en timme. Det har inte vissa andra i den här familjen, kan jag lova. Igår var vi på Nörrebro Brygghus, ett av Köpenhamns mest kända bryggerier, och åt middag och drack öl. Deras koncept är att man kan välja en ölmeny till maten så jag och Calle körde på trerätters med tillhörande ölpaket.



Vi hade ett bra bord med - till Calles stora glädje - utsikt över bryggningsområdet där de på kvällarna även har rundturer som vi skulle vilja gå på. Tyvärr är de ganska populära (och helst ska man vara över tio personer) så det blir ingen rundtur för oss den här gången.



Att äta trerätters middag och dricka fyra öl till är en mäktig upplevelse. På alla plan. Men det var fantastiskt gott, och kul att smaka öl som passade alldeles utmärkt ihop med maten. Julölen (längst till höger) var min favorit och Kalle tyckte att den sista ölen, som var en porter och inte finns med på bilden ovan, var bäst. kärlek + öl + mat + Köpenhamn = gå hit. Ryesgade 3, info@norrebrobryghus.dk. Här hittar ni hemsidan.

Mental notering: vit choklad och lakritspulver är galet gott som pralinfyllning. Tack för en trevlig kväll, kära vänner!

På fredag drar jag och Calle till Köpenhamn för två dagars häng i en av mina favoritstäder. Det var för övrigt min trettioårspresent till Calle, och på schemat står bland annat middag på Umami och obligatoriskt besök vid den lille havefrue. Förutom det har vi tänkt hinna med ett besök på tivolis julmarknad och middag på Nörrebro brygghus. Hur som helst, jag tänkte höra med er - har ni några absoluta favoritställen i Köpenhamn som vi inte får missa? Restauranger, caféer, platser, museer?