Förra veckan bakade jag en av mina favoritkakor - Leilas blåbärs-cheesecake. Den blir enormt hög (på bilden är den dock ganska platt eftersom jag gjorde halv sats), fin att titta på och bäst av allt - sjukt god. Om man gillar cheesecake, vill säga.

Leilas blåbärscheesecake
en jättekaka

300 g digestivekex
150 g (osaltat) smör
1 dl strösocker
1 dl majsmjöl
2 tsk vaniljsocker
600 g Philadephia
2.5 dl kesella 10%
3 st ägg
1 dl vispgrädde
200 g vit choklad
1 dl frysta blåbär

Sätt ugnen på 175 grader (varmluft). Smält smöret, krossa kexen i en blender och blanda det med smöret. Packa kex-och-smörblandningen hårt i en form med löstagbar botten och grädda sedan i ugn i 10 minuter. Låt svalna. Blanda socker, majsmjöl och vaniljsocker i en skål. Häll i kesella och philadephiaost och vispa krämigt. Höj temperaturen i ugnen till 200 grader. Tillsätt äggen, ett i taget, och vispa ordentligt. Häll i grädden lite i taget samtidigt som du vispar. Smält chokladen i ett vattenbad och rör ner i smeten. Fyll smeten över kakbotten och strö över en massa blåbär. Grädda kakan i 30 minuter. Stäng av ugnen och låt kakan stå kvar i eftervärmen i 30 minuter. Låt kakan stå kallt över natten (eller i några timmar om du har bråttom) så att den sätter sig ordentligt.

I fredags åt vi en av våra absoluta favorit-förrätter: carpaccio på oxfilé. Jag, som annars inte är en stor köttätare, skulle gladeligen kunna äta det här varje dag. Köttet är så fint att det fullkomligen smälter i munnen!

Carpaccio på oxfilé
4 portioner

100 g oxfilé
hyvlad parmesanost
rucolasallad
pinjenötter
balsamicokräm med citronsmak
salt & nymald svartpeppar

Lägg oxfilén i frysen ett tag, ta ut precis innan servering och skär tunna, tunna skivor med en riktigt vass kniv. Lägg upp fint på en tallrik, lägg på hyvlad parmesanost, några rucolablad, salt & svartpeppar och slutligen några pinjenötter. Ringla över balsamicokräm precis innan servering.

När man äter det här är det ett måste att äta pressgurka till. Det gjorde vi alltid hos Farmor Lisa och Farfar Sten, och sedan de gick bort är det ett stående inslag när vi äter köttbullar hemma hos mamma och pappa.

Pressgurka
4 portioner

1 gurka
3 krm salt
2 msk ättiksprit
1 dl vatten
4 msk strösocker
2 msk finhackad persilja

Skiva gurkan tunt med en osthyvel. Lägg gurkskivorna på en tallrik och strö över salt. Lägg en tallrik över, tryck till och låt det stå en liten stund. Blanda under tiden en lag på ättiksprit, vatten, socker och persilja, rör runt till sockret har löst sig. Lägg gurkan i en djup skål, slå över lagen och låt pressgurkan dra sig några minuter innan servering.

När jag är hos mamma och pappa och hälsar på brukar jag alltid vilja äta Biff Lindström på söndagarna innan jag kör hem till Göteborg igen. Nu var det ett tag sedan jag var i Skåne och då får man fixa biffen själv (som ni hör har jag spenderat lite för lång tid i Göteborg...) och just därför blev det Biff Lindström till middag. Jag gör aldrig biffar efter exakta recept så detta är snarare en skiss - prova er fram.

Biff Lindström
4 portioner

400 g nötfärs eller blandfärs
2 matskedar finhackad kapris
1dl finhackade inlagda rödbetor
lite spad från rödbetorna
1 finhackad gul lök
2 ägg
grädde+ströbröd
salt & nymald svartpeppar
en gnutta socker
en gnutta grillkrydda

Eftersom det är kapris i biffarna kan det vara en bra idé att ta det lugnt med saltet - förutom det är det inga konstigheter. Blanda allt och stek små, fina biffar. Ät med kokt potatis, pressgurka, gelé och brunsås.

Igår gjorde jag übergoda parmesanchips för att distrahera motståndarlaget. Det gick tyävärr sådär, för det blev inte jag som gick vinnande ur TP-vendettat (vilket inte bara innebär total skam, utan även att Calle kommer bli totalt odräglig de närmsta dagarna). Nåväl, parmesanchipen blev väldigt goda, och de är enkla att göra - riv parmesanost och lägg i små högar på en klädd plåt, ställ in i mitten av ugnen (200 grader) i några minuter och ta ut när de är gyllenbruna.

Jag har ju helt glömt att skriva om risotton som vi åt hemma hos Johan för ett litet tag sedan. Johan är lite av en mästare på risotto (även på vegetarisk lasagne och potatisgratäng - ursäkta, mycket internt skämt...) och sist blev det en variant med chili, champinjoner och fänkål. Mycket gott! Jag brukar annars inte vara speciellt förtjust i fänkål, men i risotton fick den en mild smak som fungerade utmärkt med chilin och champinjonerna. Jag har själv aldrig i chili när vi lagar risotto, men även det är grymt - om man gillar lite hetta i sin mat, vill säga. Nu ska jag återgå till matlagningen och bakningen, ikväll blir det som jag innan skrev TP-turnering här hemma och min heder står på spel. Trevlig kväll!

Eftersom vi hade en mango som låg och skräpade här hemma slängde jag ihop en mangomousse igår. gott, måste jag säga, trots att jag ibland kan vara lite tveksam till mango. Receptet hittade jag hos Anne's food.

Mangomousse
4 portioner

250 g mango (tärnad)
1 lime (saften)
1 dl florsocker
2 gelatinblad
2 äggvitor
2,5 dl vispgrädde
2 passionsfrukter (till garnering)

Mixa mangon i en mixer, pressa ner limejuicen och blanda i florsockret - blanda allt. Vispa äggvitorna och grädden (riktigt hårt) var för sig. Blöt gelatinbladen i lite vatten i ett par minuter och koka under tiden upp tre msk vatten i en liten kastrull. Krama ur gelatinbladen och låt dem sedan smälta i det heta vattnet och blanda sedan ner det i mangopurén. Rör ner grädden, blanda ordentligt och vänd sedan ner äggvitorna och blanda försiktigt. Häll upp i glas/formar och låt stå i kylen några timmar. Garnera med passionsfruktskärnor precis innan servering.

Igår åt vi onsdagsmiddag hemma hos oss, och vi bjöd på Calles absoluta favoriträtt - Biff Rydberg. Tärnad oxfilé, råstekt tärnad potatis och stekt lök - och såklart äggula och dijoncrème till det. Jag brukar hoppa köttet och steker istället lite finhackade morötter och har till.

Biff Rydberg
4 portioner

700 g oxfilé
10 potatisar (el 1 pkt färdigtärnade)
3 gula lökar
4 äggulor
1 burk crème fraiche
dijonsenap efter smak och tycke
salt & nymald svartpeppar

Tärna potatisen, finhacka löken och skär köttet i lagom stora bitar. Råstek potatisen i smör tills den blir gyllenbrun, strö över salt och nymald svartpeppar. Fräs lök i lite smör i en annan stekpanna och stek slutligen köttet. Blanda crème fraiche med dijonsenap tills den bli så stark som du önskar. Lägg upp ingredienserna i separata små grupper på en tallrik och lägg äggulan i en liten skål (eller i äggskalet) bredvid.

Låt icke färgen avskräcka er för trots att palsternackssoppa har en mindre smickrande färg måste jag säga att det är helt fantastiskt gott! Att göra soppa på palsternacka, varför har jag inte provat det innan? Helt ofattbart. Extra god blir den om man lägger i extra mycket parmesan, och såklart en kvist färsk timjan precis innan servering.

Palsternackssoppa
4 portioner

3 palsternackor
1 gul lök
4 små vitlöksklyftor (eller 2 stora)
3 tsk oregano (eller timjan)
1 tärning kycklingbuljong (+ 1 liter vatten)
grädde efter smak och tycke
1,5 dl parmesanost (ungefär)
salt & nymald svartpeppar
citronsaft efter smak och tycke
några kvistar färsk timjan

Skala och hacka palsternackorna i lagom stora bitar. Bryn med smör i en kastrull i några minuter tills de får färg. Skala och hacka lök och vitlök, bryn tillsammans med palsternackorna. Tillsätt oregano (eller timjan om du föredrar det) och strö över salt och peppar. Fräs allt tills blandningen har fått färg. Slå över buljongen och låt soppan koka tills palsternackan är riktigt mjuk. Mixa soppan i blender (eller med stavmixer), häll sedan tillbaka soppan i kastrullen och värm upp den igen. Rör ner parmesanost (spara lite till garnering - det glömde vi...), grädde i önskad mängd och tillsätt citronsaft efter smak och tycke. Garnera med timjan och parmesanost precis innan servering.

Sparris är en av mina favoritgrönsaker (även om jag tyckte det var fasligt äckligt när jag var liten...) och igår gjorde vi en variant med citron som ger en frisk och god smak.

Citronmarinerad sparris
4 personer (som tillbehör)

1 knippe sparris
skal från en halv citron
olivolja med smak av citron (vanlig går också bra)
salt & nymald svartpeppar

Skölj sparrisen och lägg på en tallrik. Ringla över olivolja, strö över citronskal (skölj citronen noga) och salt och nymald svartpeppar. Låt stå ett tag, och stek sedan i olja och smör och servera som enkel förrätt (kanske med en bit parmaskinka) eller som tillbehör.

Bredvid vårt hotell fanns världens bästa lilla café, komplett med bakverk, kaffe, bröd och glass - och gott var det. Panini med ost blev snabbt favoriten, och Calle köpte espresso för åtta kronor - det är billigt. Caféet heter Le Faggiani och du hittar det på Via Guiseppe Ferrari 23 (i stadsdelen Vatican/Prati).



Vår första riktiga Rom-lunch åt vi (efter rekommendation) på en restaurang på Via Madonna dei monti - en genuin italiensk restaurang med tillhörande italiensk farfar/morfar och farmor/mormor som lagade himmelskt god mat. Resonabla priser och relativt fritt från turister! Via Madonna dei monti 16, nära Colloseo.



Den här butiken sprang vi på efter ett besök utanför San Pietro i Vatikanstaten. Den lilla butiken fullkomligen dignar med italienska maträtter, bakverk, viner, korvar, ostar och allt annat man kan tänkas önska. Vi köpte med oss en stor bit parmesan hem för en resonabel summa pengar (och en bit korv, men den var inte så god som den såg ut, Calle tycker den luktar hundhår - prova först, handla sen...) Franchi hittar ni på Via Colo di rienzo 200 i Vatikan/Prati.



Bakom Piazza della rotonda (där Pantheon ligger) ligger ett pyttelitet hål-i-väggen-café som enligt säkra, romerska källor är ett toppenhak för kaffeälskare. Jag benämner mig inte som en sådan och nöjde mig således med att stå utanför när Calle trängde sig in för att beställa en espresso. Gott var det, enligt honom, och väl värt ett besök. Sant Eustachio il caffé hittar ni på Piazza sant Eustachio 82.

Jag åt en mycket god förrätt på en restaurang i Rom - aubergine mille feuille. Tunna skivor aubergine toppade med tomatkräm och mozarella. Smakade lite som en minivariant av moussaka fast utan kött och på italienskt sätt. Grymt gott tillsammans med basilikaoljan som serverades till - och ett bra alternativ till förrätt när det råder idétorka.

Förra veckan när Johan var och åt middag hos oss hittade jag gamla bananer i vår fruktskål och slängde ihop ett banana bread till efterrätt. Hittade receptet i Leilas Piece of cake, men jag har modifierat det lite.

Bananbröd
1 form

150 g smör
1 dl strösocker
2 dl florsocker
4 mogna bananer
3 dl vetemjöl
2 ägg
1 tsk bakpulver
1 tsk malen kanel
1 nypa salt
smör och bröd till formen

Sätt ugnen på 175 grader och vispa smör, strösocker och florsocker vitt och krämigt. Mixa bananerna och rör ner i smeten (jag delade mina bananer i mindre bitar och slängde ner i matberedaren, Bra idé om man gillar lite större bananbitar i brödet) och tillsätt äggen. Blanda de torra ingredienserna och vänd försiktigt ner i smeten. fyll en smord och bröad avlång form med smet och grädda i mitten av ugnen i ca 30 minuter. Prova med en sticka när brödet är klart - det ska inte vara kletigt. Låt brödet svalna en stund innan du stjälper upp det på ett fat.

När jag är i Paris äter jag alltid en crème caramel om dagen (det håller doktorn borta, intalar jag mig själv) och i Rom utvecklade jag en liknande vana med desserten fragole al limone. Det kan vara den enklaste och godaste efterrätten jag någonsin smakat, och kanske är det just därför det är så vansinnigt gott. Skivade jordgubbar med pressad citron och florsocker. Kan det bli enklare (eller godare)?

Det är ju inte direkt en hemlighet att världens godaste glass finns i Rom. Många av glassbarerna serverar dock glass med varierande kvalitet, och just därför blev vi überglada när vi hittade Il gelato di San Crispino - den godaste glassen i stada. Den var faktiskt så god att vi var tvugna att äta ännu en glass nästan direkt efter vi hade ätit den första. Äpplesorbeten var fantastisk, för att inte tala om deras bananglass! Kolla in butiken på Via della panetteria 42.

Vilar ut på hotellrummet efter dagens långfärdspromenad från Colloseo (skulle åter igen ge Pallatinen en chans men tretusen amerikaner satte tyvärr stop för det) och hem. Det är ganska långt, kan jag lova, och gårdagens marathon tar ut sin rätt. Idag har vi annars ätit glass (flera gånger), ätit pizza (en ganska dålig), tittat på nya favoritgatan Via Margutta (en gång hem till fellini) och tittat på Ara pacis. Eftersom det är vår sista kväll i rom väntar snart storslagen middag. Ciao!

Det enda vi gör är att äta. Tur att man går så mycket då, för trerätters två gånger om dagen tar ut sin rätt - vi ligger utslagna på hotellrummet (med parmaskinka, kronärtskocka, oliver och pecorino i kylskåpet, vilket vi trodde att vi skulle orka efter kvällens middag - visst, säkert) och kommer somna inom en snar framtid. Till lunch åt vi resans första caprese på en av de bästa restaurangerna jag varit på (adress och namn kommer). Hann dessutom med en glass utanför Pantheon, och avslutade dagen med jordgubbar och pressad citron.

Calle sover och jag kollar igenom våra bilder, och hittade den här - vår förrätt igår kväll. Vi lagar frekvent bruschetta hemma och tycker att det är gott, men efter att ha smakat den här - well, det blir svårt att slå. Brödet var fantastiskt, för att inte tala om tomaterna. Åh, dessa italienska tomater... Till varmrätt åt jag napolitansk pizza (väldigt viktigt enligt vår servitör då napolitansk pizza har tjock botten) och Calle åt pasta carbonara (och han var inte helt imponerad). Hur som helst - idag blir det nya utmaningar, för vi ska till Aventinen, Palatinen, Colloseo och Circo massimo, och såklart avsluta kvällen med picknick på mitt absoluta favoritställe i Rom - Pincio, den fantastiska utsiktsplatsen ovanför Pincioträdgårdarna och Piazza del popolo.

Vi har landat i Rom och har redan hunnit med att äta god mat, dricka gott vin och se en hel del fina saker. Ikväll väntar vin, parmaskinka och kex på vårt fina hotellrum och imorgon är det nya tag som gäller. Ciao!

Igår var vår fina vän Johan över på middag, och då passade vi klart på att laga sparris carbonara, ett recept från Leila-kokboken. Bra val, måste jag säga, för det var hysteriskt gott. Bra uppladning inför Rom, för dit drar vi klockan sju imorgon. Hurra!

Sparris carbonara
2 portioner (+matlåda)

400 g tagliatelle (eller pappardelle)
1 knippe färsk grön sparris
1 msk olivolja
salt & nymald svartpeppar
2 dl mjölk
1 dl grädde
3 äggulor
1 vitlöksklyfta
några skivor prosciutto
3 dl parmesanost

Koka pastan i saltat vatten. Blanda hel sparris med  olja, salt och peppar och grilla sedan i en torr stekpanna. Blanda mjölk, grädde, äggulor, pressad vitlök och hälften av parmesanosten. Häll bort pastavattnet och lägg tillbaka pastan i kastrullen. Blanda ägg- och mjölkblandningen med pastan och låt den stå på eftervärme tills den blivit krämig. Krydda med salt och peppar. Servera carbonaran på ett stort fat, toppa med sönderriven skinka, skivad sparris och parmesanost.

I påskas åt jag en grymt god sallad hemma hos Calles föräldrar, en grekisk variant med haricot verts. Receptet kommer från favoritkokboken Mat hemma och på krogen av Marcus Aujalay.

Sallad med haricot verts
4 portioner

3 msk rödvinsvinäger
1 dl olivolja
salt & nymald svartpeppar
1 rödlök (tunt skivad)
200 g färska haricot verts
1 grön paprika (tunt skivad)
6 plommontomater (grovt skuren)
0,5 gurka (grovt skuren)
200 g fetaost (delad i grova bitar)
2 dl svarta kalamataoliver
rucola, ungefär 0,5 paket

Blanda rödvinsvinäger och olja, smaka av med salt och peppar. Lägg i rödlöken och låt stå ett litet tag. Koka haricot verts (vi gjorde det i micron, fungerar alldeles utmärkt). Blanda med de övriga ingredienserna och smaka av med salt och nymald peppar.

Snälla vännen Stephanie har varit i Paris och köpte med sig Laduréemakroner till mig. Gjorde ju en sats makroner för ett tag sedan, men det ska bli mycket kul att smaka dessa upphaussade små bakverk som alltså är direktimporterade från modermakronkällan Ladurée i paris.

Det blir inte så mycket matlagning idag eftersom min pappa är på sjukhus så här är istället några bilder från påskafton som vi firade tillsammans med min familj. Min svägerska hade gjort en imponerande buffé med allt från patéer och kräftcheesecake till gristunga och ägg med pepparrotsfyllning. Fantastiskt fint, och riktigt gott såklart.