Morotskakan med stort M

Det har varit mycket den senaste tiden. Bröllopsfester, sena nätter, badrumsrenovering och fullt upp på jobbet. Augusti har varit långt ifrån en lugn månad och just därför har jag bestämt att september ska bli chill. Några dagars semester, färdigt badrum (!!) och nästan inga planer alls. Jag ser fram att slippa det där milimetertjocka lagret med damm som täcker hela lägenheten, för att inte tala om hur skönt det ska bli att slippa att bo mitt i en byggarbetsplats. Snart så.
 
Foto: Fredrik Samuelsson
 
På tordag fyller min vän tillika partner in crime Malin 30 år (hurra!) och i fredags överraskade vi henne med födelsedagskalas, komplett med trerätters middag, finvin, quiz och - såklart - tårta. Jag bad om tips och Rebecka skickade recept på den här himmelska morotskakan. He-rre-gud, säger jag bara. Varning utfärdas för frostingen - om du börjar smaka på den finns det en risk att du aldrig vill sluta.
 
Rebeckas morotskaka deluxe
9 bitar, ungefär
 
3 dl socker
3 ägg
3 dl vetemjöl
0,5 msk bikarbonat
0,5 msk bakpulver
0,5 msk vaniljsocker
1 msk kanel
0,5 msk ingefära
0,5 msk kardemumma
1,5 dl rapsolja
250 g skalade, finrivna morötter
 
200 gram philadelphiaost/cream cheese
200 gram rumsvarmt smör
7,5 dl florsocker
1,5 tsk vaniljsocker
2,5 msk potatismjöl

Sätt ugnen på 150°. Vispa ägg och socker pösigt. Blanda alla torra ingredienser i en bunke och blanda ner i smeten. Tillsätt olja och de rivna morötterna och blanda väl. Häll smeten i en smord och bröad långpanna. Grädda i mitten av ugnen i ca. 40 minuter. Låt svalna. Vispa ihop smör och philadelphiaosten. Tillsätt resten och vispa till en vit, fluffig smet. Bred på kakan när den kallnat.

Copenhagen

För snart en månad sedan var vi i Köpenhamn för att titta på Neil Young och samtidigt passade vi såklart på att pricka in några danska klassiker - pölse (vegetarisk), smörrebröd (med en twist) och ett besök på Royal Copenhagen, såklart. Jag hade en rigorös lista på ställen vi skulle besöka men i sedvanlig ordning hann vi inte med hälften av vad vi skulle göra. Nåväl, Köpenhamn är ju nära och jag hoppas vi kommer tillbaka snart.
 
 
Jag hade läst om ett ställe på Ströget som sålde ekologisk pölse och efter att ha trängt oss fram på den välkända gågatan tillsammans med ungefär en miljard andra turister slog jag till på en vegansk pölse med surdegsbröd. Sjukt gott, såklart. Kolla in hemsidan här.
 
I närheten ligger två av mina favoritbutiker i denna värld - Illums Bolighus och Royal Copenhagen. Inte långt därifrån ligger dessutom HAYs stora flagship store som är en veritabel guldgruva för möbeljunkies som jag. I sedvanlig ordning köpte jag dock inget alls (det kräver planering, fundering och tre månader av velande innan jag slår till på... något alls, egentligen) förutom en liten julgransdekoration i form av Hans Christian Andersen. Väldigt spännande, jag vet.
 
Smushi!
 
Nåväl, tillbaka till maten. Bredvid Royal Copenhagen ligger deras lilla café som har en übermysig innergård. Där parkerade vi och beställde in ett gäng smushis, en kombination av smörrebröd och sushi. Allt serveras på Royal Copenhagens porslin (såklart).
 
På väg till konserten åt vi en enkel middag på ett café på Istedgade - Bang og Jensen. Ett väldigt enkelt ställe, egentligen, men trevligt och bra mat! Jag kommer ihåg att Istedgade var rena rama djungeln när jag var yngre men när vi strosade omkring där tyckte jag det såg riktigt fint ut. Som ett litet Bushwick fast i Köpenhamn.
 
Efter konserten svängde vi inom Mikkelers bar på Viktoriagade och Calle var i, tja, himmelriket. Jag har aldrig skådat så mycket skägg och rutiga skjortor på ett och samma ställe och ölutbudet var enormt. Drömställe för dig som gillar öl, med andra ord.
 
Om du är intresserad av formgivning och svimmar lite varenda gång du ser en Kotte (lampan, alltså...) är det Radisson Blu-hotellet, Arne Jacobsens 50-talspärla i närheten av stationen, som du troligtvis måste bo på när du är på besök i staden. När jag och Calle förlovade oss bodde vi här och det var riktigt, riktigt fint. 
 
Kolla in Lindas blogg för mer tips om Köpenhamn, och här kan du läsa mer om vad jag och Calle har gjort när vi har varit i Köpenhamn tidigare.

Filodegspaj med färs

Badrumsrenoveringen går sin gilla gång och jag börjar så smått vänja mig vid att bo i en lägenhet som har ett tjockt lager byggdamm typ överallt trots hantverkarnas rigorösa försök att plasta in dörröppningen till badrummet som renoveras. Förutom byggdamm och obligatorisk "jahaaa, ni tänker att ni ska ha det sååå"-diskussion verkar det gå ganska bra och jag ser fram att komma hem från nästa veckas semester och ha ett färdigt badrum. Vi får väl se hur det går med det.
 
 
Trots byggdamm och det faktum att vi just nu delar lägenhet med ett gäng olika hantverkare som kommer och går om dagarna har jag hunnit med att laga lite mat, bland annat den här filodegspajen som vi bjöd på för några dagar sedan när vi hade vänner över på middag. Att göra pajdeg (och ännu värre, trycka ut den i pajformen, rrrrys) är det tråkigaste jag vet så det här med filodeg är min grej, om man säger så.
 
Filodegspaj med färs
4 portioner
 
250 g filodeg
400 g färs av valfri sort
1 gul lök, finhackad
2 vitlöksklyftor, rivna
4 msk tomatpuré
1 msk torkad oregano
salt, nymald svartpeppar
2 tomater, skivade
smält smör att pensla skalet med
 
Sätt ugnen på 200 grader. Smörj en ugnsfast form med olja och lägg filodegsark omlott i formen. Fräs lök och vitlök i en klick smör tills löken är mjuk, tillsätt färsen och bryn tillsammans med löken. Blanda i tomatpuré och oregano, smaka av med salt och nymald svartpeppar. Lägg färsen i formen, lägg på tomat och vik in filodegen. Pensla med smält smör och grädda i ugnen i ungefär 15 minuter. Servera direkt.

Alkoholfria alternativ

Det senaste halvåret har jag smakat mig igenom en uppsjö av alkoholfria alternativ, några riktigt bra och några riktigt usla. Periodvis föredrar jag att dricka helt vanligt, iskallt vatten till maten, precis som jag alltid har gjort, men ibland är det ju kul att festa till det lite och speciellt vid de tillfällen då jag längtar lite extra efter en öl eller ett glas vin. Alkoholfritt rödvin som inte smakar saft verkar vara omöjligt att hitta och något gott, alkoholfritt vitt vin har jag inte heller smakat. Ännu. Men - däremot har jag hittat några riktigt bra öl och faktiskt ett bubbligt, alkoholfritt rosévin som jag har druckit en hel del av i sommar.
 
Drink'in the Sun från danska Mikkeler är i topp när det kommer till alkoholfri öl. Überbra beska och sådär lagom med citrustoner, precis sådan öl som jag gillar. 
 
Nanny State från Brewdog är en annan favorit som har hängt med ett tag. Nu är jag knappast någon expert på öl men denna och Mikkelers alkoholfria påminner helt klart om varandra.
 
Arc en Ciel är ett rosébubbel som jag har druckit en hel del av i sommar. Fyll upp med massor av is i ett lagom lyxigt glas så kan man låtsas att det är ett glas Montregal. Nästan.
 
 
La Mortuacienne (pamplemousse) är en fransk lemonad som smakar grapefrukt. Fantastiskt god! Inte speciellt söt och lagom bubblig, fungerade dessutom alldeles utmärkt till vår förra #flamingofredag. Verkar finnas att få tag på hos La Maison Francais på Vallgatan. 
 
Fentimans Tonic water - servera i ett martiniglas med en isbit och en citronskiva så har du kommit så nära en GT som man kan när man inte dricker alkohol. Det är sant.
 
Sedan finns det såklart ett gäng alternativ som du kan göra hemma, som till exempel iste eller lemonad. Ibland brukar jag dessutom blanda bubbelvatten med muddlad lime och mynta vilket blir väldigt syrligt och gott. Om jag saknar att dricka? Ja, lite. Just därför har Calle lagt vår absoluta favoritchampagne på kylning. Redan. Något ska man ju ha som motivation när man känner sig lite, eh, utanför fyrkanten.

Take me home, country roads

Jag älskar att bo i stan. Trädgårdsföreningen runt hörnet, Vasastan rakt över gatan och Heden med allt som händer där precis nedanför våra vardagsrumsfönster. Där dyker det upp pop-uprestauranger, anordnas fotbollsmatcher och alldeles nyligen byggdes det boulebanor. Men, så dyker det upp event som gör mig alldeles full i skratt, som den här helgen när det anordnas Oktoberfest (?!). Det är hög musik från öppning till stängning och ur tältet dånar det gamla godingar som Scooters samtliga hits, Take me home country roads (technovarianten, naturligtvis) och Greasemedleyt, denna klassiker.
 
Myntrik!
 
Den här helgen ska jag inte besöka Oktoberfest utan istället åka mot Skåne för att gå på bröllop. Det är min bror och hans sambo som ska gifta sig i Viken och vi kommer såklart vara på plats. Mina syskonbarn är taggade till tänderna och enligt säkra källor har Madicken sovit med sina glittriga brudnäbbsskor på sig i väntan på bröllopet. Men just det, på tal om något helt annat -  jag skulle ju fråga om Myntrik! Kommer ni ihåg honom? Många som ser min lilla elefant tittar oförstående på mig när jag med glittrande blick pratar om Myntrik, min sparbössa när jag var liten. Är det en Skåne-grej eller finns det någon annan som känns vid den lilla elefanten? Hoppas att ni alla får en superfin helg!

Pasta med grönkål och citronzest

Två dagar har passerat av renoveringen och det har, som alltid när man bor i ett gammalt hus, varit intressant. Jag lämnade ett badrum med ljusblå plastmatta och kom tillbaka till fyra väggar och golv med ett helt gäng lecakulor (!) som tydligen användes som utfyllnad förr i tiden. Spännande. Nåväl, det ska väl bli ett badrum av det här med men om det är något jag har lärt mig från köksrenoveringen förra året är det att inget går på en spikrak väg när det gäller sådant här. 
 
 
Men vet ni vad, sist när vi var och kollade till odlingslotten såg jag att våra grönkålsplantor börjar se riktigt fina ut!  OM jag längtar tills jag får skörda några blad. I vintras när Åsa var och hälsade på mig gjorde hon en enkel pastarätt med grönkål och citronzest som jag återkommer till och om igen så fort jag får chansen. Snart så.
 
Åsas grönkålspasta
2 portioner
 
2 portioner fullkornspasta
1 gul lök
1 bunte grönkål
1 citron, skalet (och eventuellt lite saft)
1 röd chili, finhackad
salt, nymald svartpeppar
 
Koka pastan. Repa grönkålen och riv i mindre bitar. Finhacka löken och chilin. Fräs löken, chili och grönkål i en panna i några minuter och rör runt ordentligt under tiden. Smaka av med salt, nymald svartpeppar och citronzest. Blanda i pastan och ät på direkten. 

En variant av carbonara

Imorgon startar renoveringen av vårt ena badrum och ikväll har vi roat oss med att flytta in i det lilla rummet som de senaste månaderna har agerat lagerlokal för diverse badrumsrelaterade inköp, och vårt sovrum har i sin tur tagit över rollen som förråd. Badrummet som ska renoveras ligger (naturligtvis...) så långt in i lägenheten som man kan komma, bakom vårt sovrum mer exakt, och jag kan inte nog påpeka hur mycket jag längtar efter att det ska bli färdigt. Den här renoveringen började vi planera tidigt i våras, men så kom det andra saker i vägen och vi kom lite av oss men nu så. Äntligen.
 
 
Nåväl, från badrum till pasta. För några år sedan åt vi carbonara minst en gång i veckan, men så tröttnade jag lite och vi tog en paus. Nu är vi vänner igen, jag och carbonaran, och idag åt vi en ny variant med västerbottensost som blev alldeles ljuvlig. Har du gröna ärtor hemma är det gott att blanda i en näve (eller två!) och äter du kött är det naturligtvis bacon som ska vara på toppen. 
 
Carbonara med västerbottensost
2 portioner
 
2 portioner pasta av en finare variant
2 äggulor
1 stor näve riven västerbottensost
1 dl grädde
1 klyfta vitlök, finriven
havssalt & abnorma mängder svartpeppar

Koka pastan och blanda äggulor, vitlök, västerbottensost och grädde i en bunke. Smaka av med lite havssalt och massor med svartpeppar. Blanda pastan med såsen och låt det puttra på låg värme en liten stund. Strö över ost och nymald svartpeppar (ja, ännu mer...) precis innan servering. 

Det blev en morot!

I lördags kväll svängde vi inom odlingslotten för första gången på hela veckan och hjälp, vad mycket det händer på några dagar! Brysselkålen har blivit rejält stor och tomatdjungeln har växt till oanade proportioner. Men, bäst av allt? Vi drog upp en morot! Vår första! Hurra! 
 
Calle Shaggy Ljungblad.
 
Fem minuter efter att bilden är tagen sköljde vi av den lille kompisen och åt den på studs. Alldeles ljuvligt god, såklart!

Gin & Tonic with cat

Jag drömmer väldigt mycket och har nästan alltid gjort det. Vissa drömmar glömmer jag nästan direkt och vissa kommer jag ihåg exakt, som här om natten när jag drömde att jag satt på en bar någonstans i Brooklyn och hojtade till bartendern "bring me your favourite drink!" Det var en liten bar, specialiserad på Gin & Tonic-drinkar. Perfekt, kommer jag ihåg att jag tänkte i drömmen, det passar ju mig alldeles ypperligt. Efter några minuter kommer bartendern tillbaka, lägger fram drinkunderlägget och stället fram en alldeles perfekt Gin & Tonic - och en brunspräcklig katt bredvid. "This is our speciality - Gin & Tonic with Cat". Alltså ärligt, vad får man allt ifrån?
 
 
Hur som helst, det var inte katter vi skulle prata om utan indisk mat. Jag tröttnat sällan på indiska grytor av varierande slag, och den här varianten var en riktig höjdare! Till grytan åt vi basmatiris och papadums (Santa Maria har en färdig variant som är riktigt goda!) och såklart picklade citroner som är en favorit i det här hemmet.
 
Indisk gryta version 3234123123
4 portioner

2 vitlöksklyftor
5 cm skalad färsk ingefära
2 msk tomatpuré
1 msk röd currypasta
6 msk olja
2 tsk mald gurkmeja
1 tsk cayennepeppar
1 tsk mald kanel
1 gul lök, skivad
1 blomkålshuvud, delat i mindre buketter
2,5 dl röda linser
1 burk kokosmjölk
1 burk krossade tomater

Kör vitlök, ingefära, currypasta och tomatpuré i en matberedare. Hetta upp oljan i en gryta och stek tomat-och-vitlökspurén tillsammans med gurkmeja och cayennepeppar i några minuter. Tillsätt kanel, krossade tomater, blomkål, gul lök, linser och kokosmjölk och låt puttra på svag värme tills blomkålen blivit mjuk. Rör runt ofta så att linserna inte fastnat i botten! Om det är för lite untz brukar jag ta i ännu mer currypasta. OBS  grytan blir nästan godare dagen efter.

Som en paj fast i burk

Så är det måndag - igen - och veckan har rivstartat med en mysig dag på jobbet, crèpes till middag och ännu ett avsnitt av Breaking Bad. Kunde varit värre, med andra ord. Värmen är inte längre lika påtaglig och mitt höst-älskande jag jublar lite inombords. Koftor, regn mot rutan och höstpromenader. Oj, vad jag längtar.
 
 
Om vi fortsätter på temat sådant-som-går-snabbt-när-man-ska-ha-gäster har jag en riktig favorit för direktkvalificering - en snabb paj-historia med digestivekex, färskost och passionsfrukt. Går på ett kick!
 
Cheesecake-variant i glasburk
4 portioner
 
8 st digestivekex
1 paket crème fraiche, 34%
1 paket philadelphiaost
florsocker efter tycke och smak
2 passionsfrukter
 
Smula kexen och häll i burken eller vad du nu vill servera i. Vispa crème fraiche, philadelphiaost och florsocker luftigt. Fördela i glasen och toppa med passionsfrukt. 

Det bästa att bjuda på

Igår hade vi vänner över på middag och i sedvanlig ordning blev det diskussion om vad vi skulle bjuda på för mat. Inte sällan bestämmer vi något typ en timme innan gästerna kommer och det blir ju oftast bra, även om lite framförhållning hade varit fint ibland.
 
 
Igår blev det en klassiker som vi ofta drar till med när inspirationen tryter - Biff Rydberg. Perfekt att bjuda på för det är lite festligt, tar inte allt för lång tid att göra och är alltid uppskattat. Men, berätta för mig - vad gör ni när inspirationen tryter och ni ska bjuda på middag? Kom med er bästa tips, för nästa gång jag och Calle har den här diskussionen tänker jag gå tillbaka till det här inlägget och välja och vraka mellan alla tips, ok? 

Hello, flamingofredag

Den här veckan har, precis som alla andra veckor, rusat förbi och vi har fått gjort nästan hur mycket som helst. Satt upp två lampor, fått några lister på plats, beställ saker till badrummet (snart börjar renoveringen, gulp) och jag har dessutom, äntligen, planterat om min lille pelargon i en större kruka. Mycket flitigt, som ni hör.
 
 
Idag kommer det vänner över på middag och då ska vi med all säkerhet bjuda på den här drinken som Calle svängde ihop senast förra lördagen. En riktig höjdare om du gillar grapefrukt! 
 
Graper Surpriser (eh?) enligt Calle
ungefär 2 drinkar
 
1 stor blodgrape
1 msk sockerlag
1 msk citronsaft
6 cl gin
bubbelvatten att toppa med
 
Pressa en hel blodgrape, blanda i 1 msk sockerlag, 0,5 msk citronsaft och 1 dl gin. Skaka i shaker med is. Servera i kylt glas, toppa med bubbelvatten. Smaka ev av med lite aperol om du vill ha mer beska (det beror ju lite på hur besk blodgrapen är.)

Stekt fiberhavregrynsgröt

För det första - tack för alla fina grattis-hälsningar i förra inlägget! Mycket uppskattat av oss båda, ska ni veta. Läget annars? Det är tisdag, jag och Calle spikar upp lister (ett år efter inflytt - ärligt - inte ok...) och funderar kring världsliga ting såsom vad ska vi äta imorgon när vi får gäster? Hade dinosaurier verkligen fjädrar? Och hur sned kan en vägg i en hall egentligen bli? (Vet ej, kanske, jättesned.)
 
Igår åt jag stekt fiberhavregrynsgröt till (sen) middag och efter att ha postat en bild på Instagram dök det upp en del frågor. Äter man sådant på riktigt? Måste man inte vara över 75 för att gilla det? Hotades barn förr i tiden med att de skulle få gröten stekt dagen efter om de inte åt upp den till frukost? Och vad smakar det egentligen? Låt mig sprida lite klarhet över det här fenomenet.
 
 
JA. Man äter sådant på riktigt. Skulle placera det i samma kategori som pannkakor, typ. NEJ. Det fungerar även att vara under 75 år för att tycka om det. VET EJ. Inte riktigt säker på det där med hotandet. FRASIGT. Det är vad gröten smakar. Typ. Frasig grötpannkaka.
 
När jag var liten gjorde min pappa stekt havregrynsgröt till mig lite då och då, mest när vi skulle festa till det lite och ha finfrukost. Min pappa är en hejare på att steka havregrynsgröt för han får den alldeles perfekt frasig och jag kommer ihåg att det var något av det bästa jag visste när jag var liten. Men, så är jag också uppväxt med fiberhavregrynsgröt till frukost nästan varje morgon, och är du inte det (och inte fattar grejen med gröt rent allmänt) tycker du nog inte att stekt gröt är så gott.
 
Stekt fiberhavregrynsgröt
Blanda mjölk och fiberhavregryn i en kastrull. Det ska vara en TJOCK gröt, så tjock att den går att klicka ut i en stekpanna så småningom. Koka upp gröten och ställ sedan åt sidan så den svalnar lite. Värm en stekpanna med en stor klick smör. Klicka ut små öar av gröten och platta till så du har en relativt tunn grötbiff (lite mindre än en cm eller så) och stek tills den har fått fin, gyllene färg på båda sidorna. Tillsätt mer smör när det behövs. Jag äter min stekta gröt med sirap, vilket definitivt inte är det nyttigaste alternativet. Men, vem bryr sig om sådant när man festar till det med stekt havregrynsgröt? Inte jag, i alla fall.

Matrepubliken +1

Om några månader utökas Matrepubliken med en ny invånare eftersom jag och Calle ska bli föräldrar till en liten flicka i början av december. Lite mer än halva graviditeten har alltså passerat och vissa av er vet och vissa av er har kanske gissat men att jag inte har berättat har nog mest att göra med att jag känner att det är så, jag vet inte, privat på något sätt.
 
Men, så börjar tanken på livet med en till i den här familjen sjunka in och det känns cool. Det första många frågar mig efter "hur mår du?" är "vad har du för cravings" och det har varken varit murbruk eller saltgurka, som vissa tydligen brukar få. Jag tror egentligen inte att det har varit något alls förutom möjligtvis kolhydratstinna maträtter och det har varit en relativ enkel graviditet (både för mig och Calle, hrm) förutom en liten incident som vi numera refererar till som våffelincidenten. Let's leave it to that. Jag äter fortfarande getost lite då och då, festar till det med en alkoholfri öl och lever ungefär som jag alltid har gjort och so far verkar den lilla kompisen i magen nöjd. Pigg på kvällen, trött på dagen och verkar inte vilja göra saker på beställning (i det här fallet sparka när någon har handen på magen). Redan en kopia av Calle, med andra ord. Det blir spännande, det här. 
 
 
Hur som helst, från graviditet till tilltugg för jag har helt glömt att skriva om de finfina västerbottenkexen som vi gjorde till Minna och Mannes bröllop för några veckor sedan. Perfekta att göra i förväg och sedan plocka fram när det är dags för mingel.
 
Västerbottenkex, variant 345234234
ungefär 30 st
 
100 g smör
100 g siktat dinkelmjöl
100 g finriven västerbottensost
salt & nymald svartpeppar
 
Värm ugnen till 175°. Lägg (rumstempererat) smör och mjöl i en skål tillsammans med salt, peppar och den rivna osten. Blanda tills du har en sammanhängande deg (den påminner om pajdeg i konsistensen). Rulla ut till en lång, rund rulle, klä i plastfolie och låt vila i kylskåpet i minst en halvtimme (eller lämna över natten, det gjorde jag). Ta ut och skär i tunna skivor (ungefär 0,5 cm) och lägg på en bakplåtspappersklädd plåt. Grädda i mitten av ugnen i ungefär 10 minuter tills de har fått färg. Låt svalna på galler och förvara i tätslutande burk.

Odlingslotten 1.0

Hur det går med vår odlingslott? Tackar som frågar. Det går bra! Nu, i alla fall. Vi har gjort en hel del misstag, börjat om och lärt oss en hel del på vägen. Att odla på offentlig plats har ju sina utmaningar har det visat sig för vissa har blivit av med plantor - bland annat vi som är två chiliplantor fattigare. Förutom det har det inte varit några större missöden för just vår del, men vi har lärt oss följande:
 
Vaxbönor på gång!
 
Låt dina plantor gradvis vänja sig vid solen ett tag innan du planterar ut på friland. Vi hade ett par tomatplantor som strök med under en av de första värmeböljorna i Göteborg eftersom de små stackarna inte var tillräckligt vana vid stark sol. När vi kom till lotten två dagar efter vi planterat ur de små kompisarna var de jämnade med marken och det lilla som fanns kvar var lite torkade blad. Rest in piece, tomatplantorna.
 
Låt första säsongen bli en experimentsäsong. Av det vi odlade första omgången var det massor som inte kom upp så vi planterade om och har nu fått en stadig - om än liten - odling! Kör på några säkra kort (bönor är tacksamt) så slipper du känna dig helt misslyckad när inte allt växer som det ska. Just nu stoppar vi dessutom ner saker hejvilt för att se vad som fungerar - senast idag åkte en vitlöksklyfta i marken, och dessutom fick vi en fin liten piplöksplanta av några odlingsgrannar. Tack!
 
Tomaterna är på gång!
 
Ge det lite tid. Några av våra tomatplantor har sett riktigt sorliga ut men i takt med att veckorna har gått har de verkligen hämtat upp sig och flera av plantorna bär nu tomater som bara ska mogna lite till innan vi kan skörda! Vissa av paprikorna ser fortfarande lite trötta ut men med lite tur kommer även de igång så småningom. Alltså - ge inte upp om de inte ser stora och kraftiga ut från början, det kommer!
 
Paprika, chili och tomater.
 
Är det där en växt? Eller ogräs? Jag och Calle har haft högintressanta diskussioner vid odlingslotten för det är i ärlighetens namn inte helt lätt att hålla koll på vad som är vad. Markera noga ut vad ni planterar (och var) för helt plötsligt dyker det upp växter till höger och vänster. En av de största och ståtligaste plantorna vi hade var just ogräs. Synd, för det var ett riktigt praktexemplar (och jag var fast övertygad om att det skulle bli en brysselkålsplanta av det...)
 
Vattna inte så ofta. Vattna istället jättemycket fast inte så många gånger - det har vi lärt oss efter att vår odlingsguru Hanna berättat att hon vattnat två gånger (!) sedan midsommar. Växterna klarar mer än man tror. Vi har dessutom, efter tips från många andra odlare, börjat täcka jorden med det vi kan hitta - gräs, löv, halm och allt däremellan - för att förhoppningsvis slippa ogräset och just för att alltså vattna mindre.
 
Skaffa en odlingsbibel. Vi fick tips av Hanna om Runåbergs Fröer och den boken har hjälpt oss med mycket - vad vi ska odla, hur vi ska odla det och dessutom köpte vi alla våra fröer från deras hemsida. Mycket smidigt för odlingsnoviser som oss.
 
Jag är oändligt glad för vår lilla odlingslott. Att komma dit och se vad som har växt, om det har kommit tomater och såklart för att spana in hur det går för alla andra på området - det är riktigt kul! Att ha den där lilla plätten med jord är som att ha en alldeles egen liten trädgård trots att man bor mitt inne i stan. Bor du i Göteborg och är sugen på en egen liten lott kan du kolla in här - projektet stadsnära odlings drivs i flera av Göteborgs stadsdelar. Just vår förening hittar du här.

Om

Min profilbild


bloglovin
Loading

RSS 2.0 Matbloggstoppen